De tre skorstenarna på kraftvärmeverket vid Resecentrum i Linköping är en välkänd silhuett för Linköpingsborna. De byggdes 1964 och i början eldades alla pannorna med olja.
På senare tid har röken från skorstenen närmast ån kommit från fliseldning, medan den i mitten fortfarande är oljeeldad. I pannan längst in mot staden är det en blandning av kol och gummi som gäller. Fram tills nu, vill säga.
I kraftvärmeverkets kontrollrum står Martin Bjurhed och håller koll på processerna, omgiven av ett 60-tal dataskärmar. Miljön är som hämtad från ett rymdskepp i en science fiction-film.
– Vi styr de tre stora pannorna och två mindre härifrån. Men vi styr också 38 vattenkraftstationer, berättar han.
Just i dag har han förberett en historisk manöver. Inmatningen av kol ska stängas av för gott. Tekniska verkens vd Charlotta Sund får äran att med ett musklick sätta stopp för det klimatfientliga bränslet.
– Nu är det sluteldat med kol i Linköping. Woohoo! ropar hon glatt.
Avstängningen har planerats i flera år, alltsedan Tekniska verkens styrelse 2017 beslutade att fasa ut fossilbränslena. Nu ska kolpannan byggas om för att kunna eldas med flis i stället, en rejäl ombyggnation för 113 miljoner kronor.
Det gäller att vara klar innan kylan sätter in igen nästa vinter. Affärsområdeschef Michael Fahlström är förvissad om att det kommer att lyckas.
– Vi ska vara färdiga 30 oktober. Allt är planerat dag för dag och snart timme för timme. Materialet är säkerställt och personal också, säger han.
Till vintern därpå ska även oljepannan vara ombyggd för att eldas med bioolja. Därefter kommer Tekniska verken bara att elda med olja vid extrema köldknäppar. Då kan några mindre spetslastanläggningar, som finns runtom i staden, sättas i drift.
– Det kan behövas om det blir 25–30 minus och drar ut över tiden, eller om det är driftproblem någonstans. Men ett normalår kommer vi inte att behöva elda med olja alls, säger Michael Fahlström.
I Lambohov planeras en ackumulator, en sorts jättetermos med 30 000 kubikmeter vatten, som ska överbrygga kortare köldknäppar. Alla åtgärderna sammantaget gör att Tekniska verken räknar med att minska sina koldioxidutsläpp med 37 000 ton om året. Det motsvarar utsläppen från cirka 12 000 bilar.
Men Tekniska verken blir inte fossilfritt, trots att olja och kol plockas bort. Det finns mycket plast i avfallet som bränns på Gärstad. Drygt 40 procent av den koldioxid som släpps ut där har fossilt ursprung.
– Vi vill inte elda plast. Vi försöker jobba med hela kedjan så att vi blir bättre på att återvinna och återbruka plast, säger Charlotta Sund.
Michael Fahlström betonar att producenterna måste ta ett större ansvar.
– Om jag till exempel köper en vanlig mobilladdare så är den inpackad i ett närmast inbrottssäkert lager av plast. Måste det vara så?
Det finns en politisk enighet om att kraftvärmeverket på sikt ska bort från centrum. Tekniska verken sitter på ett stort, centralt område där det skulle vara väldigt attraktivt att bygga bostäder.
Investeringarna visar att ni tänker vara kvar i centrum länge än?
– Ja. Det kommer förmodligen att ta minst tio år innan Ostlänken påverkar marken där kraftvärmeverket ligger. Men vi funderar förstås och utreder frågan, säger Charlotta Sund.