Två stora containrar vid solcellsparken har fått bilister på E4 att undra vad som är på gång. Svaret är att containrarna innehåller ett batterilager som ska vara klart att kopplas in i december.
En tanke med batterierna är att kunna leverera solel även nattetid samt att lagra el när den är billig och sälja den när den är dyr. Men huvudmotivet är ett annat, berättar Fredrik Remneblad, affärsområdeschef för sol-, vind- och vattenkraft på Tekniska verken.
– Det handlar om att hjälpa Svenska kraftnät att hålla rätt frekvens i elnätet. Den måste ligga mellan 49,9 och 50,1 Hz. Vi kan få betalt för att ligga standby och kunna öka eller sänka produktionen när det behövs. Det kan vi göra genom att ladda upp eller ladda ur batterierna, berättar han.
Balansen i det svenska elnätet är en känslig historia. Om en produktionsanläggning får stopp måste produktionen snabbt ökas någon annanstans. Om det i stället blåser mer än väntat en dag måste någon sänka produktionen – och det kan vara bråttom.
Tekniska verken har tidigare i år fått vindkraftparken i Sunne godkänd för att ingå i Svenska kraftnäts system för frekvensreglering. Där handlar det om att snabbt kunna stanna vindkraftverken när frekvensen i nätet stiger.
– Vi kan stanna vindkraftverken på sex sekunder. Det är väl inte optimalt för dem att bromsas så snabbt, men ersättningen från Svenska kraftnät kompenserar för eventuellt ökat slitage, säger Fredrik Remneblad.
Solcellsparken vid E4 i Linköping är en av Sveriges största. De 30 000 solpanelerna har en sammanlagd effekt på 12 MW och producerar 11,5 GWh el om året. Nu blir det Sveriges största kombinerade sol och lagringsanläggning, enligt Alight som äger den tillsammans med Tekniska verken.
– Med lagringslösningar vid våra solparker revolutionerar vi sättet att producera förnybar el och gör den till en kraft för förutsägbarhet och nätstabilitet. När sol-plus-lagring alltmer blir en standard vinner alla på det, säger Harald Överholm, vd på Alight, i ett pressmeddelande.
Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi, välkomnar satsningen.
– Att stärka elnätet är viktigt men tar lång tid, medan solel och batterier växer snabbt och därför kan vara en viktig och kompletterande del av lösningen.
Batteriprojektet har kostat 16 miljoner kronor. Tekniska verken äger 18,5 procent av solcellsparken och lika stor andel av batterierna.