"Ungefär 90 procent av koldioxiden fångas in", berättar anläggningsingenjör Henrik Strömberg på Tekniska verken.
Har du åkt på E4 och passerat Gärstadverket på sistone? Då har du kanske lagt märke till den stora skylten med texten "CO2 TEST". Skylten sitter på en container och det är inne i den som försöksverksamheten pågår.
Projektet är ett samarbete mellan Grimaldi Development, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Tekniska verken i Linköping. Målet är att få fram en billigare metod för att fånga in koldioxid.
– Metoden som Grimaldi utvecklat bygger på att man sprutar in små, små droppar av lut som absorberar koldioxiden. Merparten av dropparna faller till botten av reaktorn medan utgående rökgas passerar en centrifug som avskiljer eventuellt överskott. Ungefär 90 procent av koldioxiden fångas in innan rökgasen går vidare, berättar anläggningsingenjör Henrik Strömberg.
Koldioxidinfångning – CCS, Carbon Capture and Storage – är en metod som FN:s klimatpanel sätter sitt hopp till när det gäller att stoppa uppvärmningen av jordklotet. Tekniken finns och fungerar sedan flera decennier, men den har två stora nackdelar: Den är både dyr och oerhört energikrävande.
– Om tekniken som testas här lyckas, är förhoppningen att man kan spara upp till 40 procent på både investeringskostnaden och driftkostnaden, säger Strömberg.
Varje år släpps över 600 000 ton koldioxid ut från Gärstadverket. 250 000 ton har fossilt ursprung, framför allt från plasten som slängts i hushållssoporna som eldas där.
Tekniska verken har som mål att komma ner till nollutsläpp av koldioxid med fossilt ursprung till år 2045. Man hoppas komma en bit på vägen genom att få hushållen att sortera bättre och genom den nya sorteringsanläggningen som byggs vid Gärstadverken. ¨
Men för att komma ner till noll lär det också krävas koldioxidavskiljning. En fullskalig sådan anläggning skulle kosta flera miljarder kronor att bygga, och därtill kommer en driftkostnad på några hundra miljoner om året.
Ska Tekniska verken ägna sig åt detta, om det kostar så mycket pengar?
– Det är jättesvåra frågor och det är inga beslut som vi fattar lättvindigt. Men vi tror att det kommer att utvecklas subventionssystem och styrmedel – och det kan också blir tal om tvingande regler. Vi skulle behöva få över kostnaderna på dem som genererar avfall, som producenterna av plast. Det är de som skapar problemen, inte fjärrvärmekunderna, säger Charlotte Billgren, hållbarhetschef på Tekniska verken.
Henrik Lindståhl, Henrik Strömberg och Charlotte Billgren hoppas hitta metoder att få ner Tekniska verkens koldioxidutsläpp.
Ett första system med statliga subventioner är redan på plats. Det rör sig om så kallade omvända auktioner, där det företag som kan ta hand om mest koldioxid till den lägsta kostnaden får bidrag från staten. Stockholm Exergi vann den första auktionen och kommer att få sammanlagt 20 miljarder kronor under en 15-årsperiod – om man lyckas ta hand om 800 000 ton koldioxid om året.
Det finns ytterligare 15 miljarder att dela ut, men det är hittills bara företag som eldar biobränslen som får söka. Företag som ligger vid en hamn har en stor kostnadsmässig fördel. Stockholm Exergi har tillgång till en egen hamn och planerar att skeppa koldioxiden i flytande form för att sedan slutlagra den under havsbotten i Nordsjön.
För Tekniska verken, som ligger längre från en hamn, ligger det närmare till hands att använda koldioxiden, så kallad CCU (Carbone Capture and Utilization). Koldioxid kan exempelvis användas i livsmedelsbranschen och för att tillverka metanol.