– Wooho! ropar universitetsarkitekten Karolina Ganhammar genom blåsten och slår ut armarna när hon ställer sig längst upp på takspetsen, givetvis på tryggt avstånd innanför skyddsstaketet.
Utsikten är magnifik mot Ryd, Science park Mjärdevi, Vallastaden ... och över Vallaskogens grantoppar syns Domkyrkans spira! Men besöket på taket är en engångshändelse, snart ska det täckas med solceller. Studenthusets höjd och formen av en "svävande kub" med mycket fönster gör ändå att man kan spana i alla väderstreck över campusområdet. Här ska universitetets alla studentkontakter rymmas på ett och samma ställe. Det blir hela 900 studieplatser, och biblioteket byggs på tre våningsplan. I källarplanet förbereds nu en förvaring av böcker, men också ett slutarkiv för universitetet som ska hålla måtten för ett riksarkiv när det gäller temperatur och luftfuktighet.
– Det är ett väldigt speciellt hus, framför allt för alla funktioner som det ska rymma, säger Karolina Ganhammar. Det blir en väg in för alla studenter. Tidigare har studenterna fått gå kors och tvärs över hela campusområdet för att göra olika saker. Nu samlar vi allt från Studenthälsan till examina.
Bristen på studieplatser har länge varit ett problem.
– Det är något som alltid står högt på studenternas önskelista. Nu kan vi tillgodose en stor del av det behovet och samtidigt kan vi skapa nya grupprum och sammanträdesrum.
Dragningen av elkablar är anpassad för alla studieplatser. Elförsörjning och annan kommunikation har prioriterats, det kommer till och med att finnas eluttag på uteplatserna, längs den långa balkongen som sträcker sig runt byggnaden i tre vädersträck. En annan önskan som studenterna har haft är att kunna möta universitetspersonal på "neutral mark".
– Det uppstår ju ibland tillfällen där man vill diskutera saker enskilt och då vill man kanske inte göra det på någon lärares arbetsrum.
Studenthuset kommer också att vara arbetsplats för många anställda inom LiU-administrationen. Men inte för högsta ledningen, som stannar kvar i D-huset dit den flyttade när man rev kanslihuset Origo, som stod där studenthuset nu byggs.
– Origo var ju relativt nybyggt, men det var utbrett på en större yta än nya studenthuset, och konstruktionen var inte tillräcklig för att bygga på, säger Karolina Ganhammar.
Flytten av verksamhet till studenthuset innebär att man frigör yta, bland annat G-huset och Terra som också ägs av Akademiska hus. Det handlar om cirka 6 000 kvadratmeter som frigörs. Biblioteksdelen i D-huset byggs om för avdelningar inom LiU-förvaltningen.
– D-huset fylls med LiU-verksamhet. Men de andra kommer vi att hyra ut till annan verksamhet, säger Anders Berg, projektchef på Akademiska hus som äger fastigheterna.
Det nya huset inreds i trä. Innerväggarna kommer att vara av trä, med ny teknik för fuktmätning som forskats fram vid Linköpings universitet. Och studenter inom möbeldesign ska utveckla borden som ska användas i kaféet.
– Nyligen blev det också klart att slöjdstudenterna kommer att tillverka schackpjäser till ett bräde som ska finnas i biblioteket.
Studenthusets entré kommer också att bli något alldeles speciellt.
– Entréhallen ska myllra av liv, som rektorn Helen Dannetun har uttryckt det. Därför är den byggd med gradängtrappor, steg som man kan sitta. Ena sidan kommer att vara särskilt utformad för att man ska kunna hålla öppna föreläsningar eller konserter, och andra sidan kommer att vara mer av ett ställe att bara vara på. I entrén kommer det också att finnas ett studentdrivet kafé, en reception och samtalsrum.
Hela projektet kostar 450 miljoner kronor, sedan tillkommer LiU:s egen inredning. Byggherre är Akademiska hus, White arkitekter har ritat det och det är Peab som bygger.
Sommaren 2019 ska studenthuset vara färdigt för inflyttning, och än så länge håller man tidsplanen. Till hösten kommer studenterna.