Tre timmar.
Mer än så behövde inte Linköpings politiker för att tugga igenom punkterna på dagordningen under förra veckans kf-sammanträde.
På den tiden hann de klubba igenom både klimat- och jämställdhetsdeklarationer, och avhandla den kanske mest kontroversiella frågan under dagen: förbud av kamphundar.
Det var LL som låg bakom motionen. I den argumenterade partiet för att det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden skulle införa förbud mot kamphundar vid tecknande av nya hyresavtal.
– Det måste bli ett riktigt stresspåslag, inte bara för hundrädda, utan för alla som möter en sån hund i en trång trappuppgång utan möjlighet att komma undan om den skulle gå till anfall, sa motionsskrivaren Anita Vogel (LL) från talarstolen.
Hon menade att det är en väldigt speciell sorts hundar som det rör sig om.
– Vi talar ju inte här om några skällande sällskapshundar utan riktiga muskelknippen på upp till 60 kg. Riktiga bestar. Hundar som är framavlade för att bita och inte släppa taget.
Många ledamöter sa att de kunde sympatisera med motionens syfte. Kristina Edlund (S), kommunstyrelsens ordförande, sa att hon mött många Linköpingsbor som upplever otrygghet på grund av kamphundar. Hon påpekade också att det är allt fler som söker vård efter att ha blivit hundbitna. Ändå ville hon inte bifalla motionen – en lagändring som trätt i kraft i år ska ge fastighetsägare tillräckliga möjligheter att hantera problematiska hyresgäster, menade hon.
– Därför har vi också samrått med Stångåstaden, och de anser att de redan idag, utifrån den nya lagstiftningen, faktiskt har de verktyg som behövs för att åtgärda eventuella problem med aggressiva och ordningsstörande hundar, sa Edlund.
Och det fanns även flera ledamöter från oppositionen som hade invändningar mot motionen. Björn Alling, tidigare V, numera partilös, pekade på orättvisan i att enbart de som bor i hyresrätter skulle drabbas.
– Det är ingen skillnad på en farlig kamphund som har en ägare som bor i en villa eller en som bor i hyresrätt hos Stångåstaden. Det ska vara samma regelverk som gäller om man måste begränsa och inskränka människors frihet. Då måste det gälla lika för alla, det är en grundläggande inställning, sa Alling.
Fullmäktige landade efter meningsutbytena i att avslå motionen.