De senaste sju åren har 31-åringen Oscar Lindgren haft Ostlänken framför näsan. En stor del av Linköpings stadsbyggnad påverkas av den nya järnvägen, och Oscar Lindgren var tjänstemannen som 2012 projektledde arbetet med arkitekttävlingen om den nya centralstationen. Då var han nyutexaminerad stadsplanerare från KTH i Stockholm.
– Det var rätt politiskt beslut att utlysa en tävling. Fast det har hunnit hända väldigt mycket på den här tiden. Det är inte alls säkert att det nya resecentrumet blir som något av förslagen i tävlingen, men det är ändå viktigt att synliggöra olika visioner för Linköpingsborna, säger Oscar Lindgren.
– Det behövs en vision för stadens utveckling, och det är viktigt att beskriva hur staden förhåller sig till nya infrastrukturer, tillägger han.
Arbetet med järnvägsplaner (detaljplanering för järnväg) för Ostlänken mellan Järna och Linköping har nu inletts, även i centrala Linköping. Järnvägens nya dragning förbi Tannefors och genom innerstaden kommer att beröra 170 olika detaljplaner. Inne i stan är projektet uppdelat i tre fördjupade översiktsplaner, en för Stångebro (järnvägsstationen mm), en för Steninge (järnvägens nuvarande dragning från Industrigatan, inklusive södra Tornby) och en för Malmslätt. Bland annat kan både Hamngatan, Drottninggatan och Storgatan komma att omgestaltas. Kommunen behöver studera val av VA-teknik och se över hur gatunätet ska byggas i nya stadsdelar längs med järnvägen. Det betyder mängder av arbete. Men det skapar också möjligheter att se över hur staden ska formas i framtiden.
Järnvägsstationen är bara en del av planeringen, även om den är väldigt stor. En utmaning är att lokaliseringsfrågan – tunnel eller bro – inte är klar ännu.
– Vi behöver ta hänsyn till flera olika scenarior, vissa delar måste vi vänta med tills den frågan är helt klar.
Det finns en rad alternativ: Att lägga järnvägen på en bro genom Linköping, låta spåret gå i marknivå, att göra en nedsänkning av järnvägen. Eller att borra en tunnel i berget. Därtill finns alternativet att gräva ytligt för att sedan "kapsla in" järnvägen med betongblock i en tunnel under marknivå, vilket ses som väldigt kostsamt.
– I Linköping är den politiska viljan väldigt tydlig: En underjordisk dragning, genom stadskärnan, skulle ge stora mervärden. Att slippa en järnvägsbarriär genom staden skulle ge maximalt utslag för Linköpings utveckling och ambitionen att staden ska växa över Stångån.
Mycket blir annorlunda med en tågförbindelse till Stockholm på under en timme.
– Det betyder att människor som bor i området runt stationen, får närmare till Stockholms centrum än vad många stockholmare har. Det är svårt att beräkna vad det gör med Linköpings utveckling och vilken betydelse det får. Men att samhällsnyttan är stor råder ingen tvekan om, säger Oscar Lindgren.
Ostlänken kommer att göra Linköping till en byggarbetsplats under många år. Det är många planeringsfrågor man måste ta i. Inte minst behöver man ta höjd hur stan utvecklas med nya stadsdelar på andra sidan Stångån, och ett resecentrum som skulle kunna ligga strax norr om Tannefors, på Stångebro, men inte heller det är helt klart ännu.
– Planarbetet intensifieras just nu på Linköpings kommuns miljö- och samhällsbyggnadsförvaltning. I dagsläget jobbar cirka 20 personer med frågorna, en handfull nästan på heltid, men jag tror att den siffran minst kommer att dubblas de närmaste åren.
De närmaste fyra–fem åren kommer att handla om översiktsplanering, detaljplanering och olika utredningar. Allt från att utreda naturvärden, och trafiklösningar, gestaltning av kvarter och byggnader, planering av parkmark till att flytta kolonilotter.
Järnvägsplanearbetet kommer att kräva mycket samordning mellan kommunerna och Trafikverket.
– Det är en relativt ny situation. Historiskt har staten kunnat bestämma själv om infrastrukturen. Nu handlar mycket mer om att samarbeta med kommunerna. En stor del av vår uppgift är att samordna kommunens stadsplanering med Trafikverkets järnvägsplanering.
För din egen del, betyder detta att du har dina arbetsdagar inrutade fram tills 2035, när Ostlänken ska vara klar?– Ha, ha! Nej, jag kommer bara att ha hand om planarbetet, det borde vara klart inom cirka fem år, säger han.