"Konjunkturcykler kanske inte slår på oss lika hårt, för myndigheterna måste utföra sina uppdrag. Det är ingen bransch som dör", säger Ove Sjöström på Ida Infront om att jobba mot offentlig sektor.
Om du anmäler ett brott till polisen, så går din anmälan genom Ida Infronts ärendehanteringssystem.
Om Skatteverket delar din folkbokföringsinformation med någon annan myndighet, så går den infon via Ida Infronts säkrade kanaler.
Om Linköpings kommun har gamla dokument om dig sparade, så ligger de i Ida Infronts e-arkiv.
– Alla har nån gång kommit i kontakt med våra system. När man deklarerar, när man ansöker om vård av sjukt barn, och så vidare. Alla e-tjänster är beroende av att system kan utbyta information med varandra, säger Ove Sjöström, marknadschef på Ida Infront.
Idag är ärendehantering, som kan modifieras för olika myndigheters behov, tillsammans med säkert informationsutbyte och e-arkivering Linköpingsföretagets tre erbjudandeområden. Men när det hela startade – för 40 år sen – var inriktningen en helt annan.
– Vi började 1984 med ett unixbaserat kontorsinformationssystem (KIS), alltså ett nutida Office-paket. Det fanns inte Windows då, eller Word. I princip alla kommuner i Sverige använde det här KIS-systemet – det var den första produkten som egentligen slog – tills Microsoft kom med Windows 3 och Officepaketet med Excel, Word och det där, säger Ove Sjöström.
I och med att Microsoft tog över kunderna fick man tänka om på det Linköpingsbaserade bolaget. År 1995 tog man fram en ny produkt för att hantera överföring av stora mängder information.
– Pratar vi om Försäkringskassan så är det väldigt, väldigt mycket information. Det är ju miljontals dokument per dygn ibland som tutar igenom systemen. Det var där vi byggde vår grund – stora myndigheter och arbetsflöden.
Under årens gång har man fått vara med om mycket. När World wide web slog igenom, IT-bubblan, olika uppköp och omorganiseringar. År 2003 lanserades produktfamiljen iipax som bland annat innehöll det e-arkiv som företaget idag berättar är marknadsledande. Än idag är det just iipax som är kärnan i allt man gör på Ida Infront. Men det tog sin tid innan produkten blev etablerad.
– Vi var väldigt tidigt ute med e-arkiv, 2003 redan. Det var ingen som ville köpa nånting sånt, de visste inte ens vad det var, säger Ove Sjöström.
– De visste ju inte vad de skulle hantera då, det var ju det som var problemet. Allt var ju på papper, säger Anna Thörnlund.
Tre år efter lanseringen av iipax, år 2006, köptes företaget av koncernen Addnode för 30 miljoner kronor. Det motsvarar ungefär så mycket vinst som Ida Infront gör på ett år nu för tiden. Omsättningen i senaste bokslutet år 2022 låg på 193 miljoner kronor. Men det har tagit tid att komma hit. Det är inga tillväxtkurvor med raketfart, utan ökningen har skett sakta men säkert, år för år.
Anna Thörnlund har ännu bara varit med en kort stund, sedan vintern 2022, men Linköping är inte helt nytt för henne – hon har nämligen en magisterexamen i systemvetenskap från Linköpings universitet.
Skatteverket, Polismyndigheten, Försäkringskassan, Postnord, CSN – det är bara ett litet urval av alla svenska myndigheter och organisationer som använder Ida infronts IT-system.
Efter att ha jobbat många år som konsultande systemutvecklare tog hon steget över till att bli chef och har haft olika ledarroller sedan 2007. Hon har bland annat varit affärsområdeschef på konsultbolag, med kunder inom både privat och offentlig sektor.
Blir det inte segt att jobba med myndigheter som kunder, är det inte mycket trögrörliga verksamheter?
– Det där tror jag är nån slags myt som finns, att myndigheter skulle vara långsammare. Här skiljer sig inte myndigheterna från andra verksamheter där informationssäkerheten och kvaliteten är viktig, säger Anna Thörnlund och tillägger:
– Man ska inte underskatta heller att det finns en komplex sida av myndighetsutövning som gör att det måste gå långsammare.
Min poäng är väl att den här sortens kunder i viss mån också sätter ramarna för vilken tillväxt man kan vänta sig av er? Det är en skillnad mot om era kunder vore snabbväxande techbolag, så att säga.
– Absolut, och så är det ju såklart. Vi som jobbar här brinner för att göra det bättre för samhället. Det har en jättestor betydelse för oss. Men vi försöker också springa före kunderna, det är ju vår uppgift att göra rätt grejer så att det blir rätt för dem i framtiden också.
På huvudkontoret finns en karta över var företagets produkter finns. I Linköping använder sig bland annat Liu, Tekniska verken, och företaget Dynamic code av Ida Infronts system.
Att en övervägande majoritet av kunderna är just myndigheter och kommuner gör också att företaget blivit en del av den samhällsviktiga digitala infrastrukturen. Om en sådan IT-leverantörs system slås ut kan flera samhällsviktiga funktioner drabbas. Det har blivit aktuellt inte minst i och med den hackerattack som företaget Tietoevry utsattes för i början av året, som fick följden att flera myndigheter förlorade tillgången till olika IT-system.
Hur väl rustade är ni för att försvara er mot en liknande attack?
– Jag skulle säga att vi är väl rustade tillsammans med våra kunder. Vi har ju en delad risk med dem, många kunder har ju sin egen drift, säger Anna Thörnlund.
De båda cheferna menar samtidigt att det är viktigt att ställa rätt säkerhetskrav utifrån behov vid upphandling.
– Man ställer inte krav i förhållande till vilken information man hanterar. Och då kanske kraven egentligen är alldeles för omfattande för den typen av information. Vi skulle vilja ha en dialog med våra kunder om vilken nivå som är rimlig. Det är såklart skillnad om man köper ett system för en kärnreaktor eller ett e-arkiv som ska innehålla offentliga handlingar, säger Anna Thörnlund och tillägger:
– Det blir ju väldigt dyrt också för kunderna att ha den säkerhetsnivån. Jag vill såklart också ha det supersäkert, men nånstans är det ju nån som ska betala för det, säger Anna Thörnlund.
Malin Widén och Marie Augustsson knackar kod. Att få fler kvinnor till företaget är något som Anna Thörnlund prioriterar. Hon är själv företagets första kvinnliga vd.
Och det är just inom säkerhetsområdet som Ida Infronts nya satsning återfinns. Det handlar om att ersätta något så uråldrigt som faxen, som faktiskt fortfarande används på sina håll.
– Framförallt inom regioner skickas det väldigt mycket fax mellan varandra för att man ska vara säker på att informationen kommer fram på ett säkert sätt, förklarar Ove Sjöström.
Men nu har Myndigheten för digital förvaltning (Digg) tagit fram en ny standard för digitalt informationsutbyte – så kallad säker digital kommunikation (SDK) – som ska ersätta faxen. "Faxen 2.0" kallar Ove Sjöström det, och Ida Infront har nyligen validerats som leverantör av en ny produkt som följer standarden.
– Vi har ju lokala kunder, och det vore såklart roligt om vi kunde få ytterligare kunder i regionsammanhang, säger Anna Thörnlund och ler.
Huruvida den "lokala regionen" nappar på erbjudandet återstår att se.