Redan våren 1847 skapade handlarna även en pensionskassa med syfte att skapa lite trygghet för de medlemmar som av olika skäl hamnat i svårigheter. Kassan skulle även stödja behövande änkor och barn till handlarna.
Pensionskassan blev relativt snart kapitalstark. Det skedde inte minst genom att den fick motta ett antal betydande donationer av några handlare.
När inflationen sköt fart i början av 1950-talet väcktes tanken på att uppföra ett eget hus för att därigenom göra kassans kapital värdebeständigt.
Föreningen köpte därför sommaren 1957 tomten på Ågatan 43 av plåtslagarmästare A L Ekmans arvingar.
Ritningsuppdraget för Köpmännens Hus gick till arkitekten Lennart Ekenger, medan Linköpingsbyggmästaren Gustav Baard svarade för byggnadsarbetena.
Byggkostnaden kom att, inklusive köpeskillingen på 380 000 konor, belöpa sig på 1,8 miljoner kronor. Vid sidan av pensionskassans kapital finansierades bygget också av ett banklån för vilket ett femtiotal köpmän delade borgensåtagandet.
I byggnaden skapades sammanträdeslokaler för Köpmannaföreningen. Dit flyttade även Östergötlands köpmannaförbund sin expedition. Den hade dessförinnan legat i Norrköping.
Dessutom iordningställdes tre butiks- och fyra kontorslokaler i byggnaden. Där kom även tandläkarna Allan Ekdal och Lars Hugoh att hyra lokaler. Den sistnämnde flyttade även in i en av husets ursprungligen nio bostadslägenheter.
Byggnadens två nedre våningar är betydligt djupare än de tre övre. På taket till den andra våningen anlades mot gårdssidan, precis som på den angränsande något år tidigare uppförda Lindsténska fastigheten, en trädgård.
Såväl planläggningen som valet av växtmaterial utfördes av stadens trädgårdsdirektör Gunnar Heiman.
För barnen iordningställdes en sandlåda, med anvisning att kanterna skulle vara höga. I trädgårdens rabatter kom bland annat en rad olika rossorter att planteras.
Invigningen av Köpmännens Hus förrättades den 26 januari 1959 av landshövding Per Eckerberg. Festligheterna genomfördes i byggnadens, enligt pressen, till oigenkännlighet dekorerade garage.
Arkitekten Lennart Ekenger var, inte minst på femtio- och sextiotalen, synnerligen flitigt anlitad i Linköping. Stjärnhusen i Fridhem och de centrala delarna av Majelden vittnar om hans skicklighet. Linköpingssonen Lennart Ekenger knöts ganska snart efter sin examen till Brunskogs arkitektkontor. Från 1950 drev han ett eget arkitektkontor.
Sedan 1998 äger Lindsténs Fastighets AB Köpmännens Hus.
Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.