"En solcellspark skulle ge intäkter som kan användas till att förbättra åkrarna med bland annat täckdikning", säger Staffan Danielsson.
Erikstad är en stor gård, 500 hektar, med både skog och vidsträckta åkrar. Hit kom Staffan Danielssons farfarsfar som arrendator på 1800-talet och några decennier senare lyckades Staffans farfar köpa loss gården.
Nu planeras en solcellspark på ägorna. Staffan Danielsson har skrivit arrendeavtal med danska Better Energy, som planerar att bygga en 48 hektar stor park. Med en sammanlagd effekt på 45 megawatt skulle det bli Sveriges hittills största.
En mindre del av anläggningen ska ligga på skogsmark, men merparten på åkrarna där det idag odlas vete. Att använda åkrar till annat än matproduktion är kontroversiellt, något som Staffan Danielsson – med sin bakgrund som LRF-bas och centerpartistisk politiker – förstås är fullt medveten om.
– Jag har jättestor respekt för den odlargärning som tidigare generationer lagt ner. Men jag har tänkt igenom det här noga och gör det helt utan dåligt samvete, säger han.
Huvudskälet till beslutet är ekonomiskt. Better Energy kan betala 3–4 mer i arrende än vad växtodling ger, pengar som kan användas till att förbättra ägorna med bland annat ny täckdikning. Dessutom kan åkrarna åter tas i bruk om 30–50 år. När solcellsparken har tjänat ut förbinder sig Better Energy att återställa området.
– Det är den stora skillnaden mot när det byggs bostäder och vägar på åkermark. Att åkrarna bevaras är det viktigaste för mig. Dessutom tror jag att jorden mår bra av att vila ett tag efter alla år av plöjning, harvning och sådd, säger Staffan Danielsson.
Under perioden 2000–2021 minskade arealen åkermark i Sverige med 156 500 hektar till dagens 2 544 900 hektar, enligt Jordbruksverket.
– Jag tror inte att solcellsparker kommer att ta mer än några promille – några tusen hektar – av Sveriges odlingsmark, och de åkrarna finns ju kvar. Jag tycker inte att det är någon stor dramatik kring detta, säger Staffan Danielsson.
Staffan jämför med odling av energigrödor, något han själv hade på Erikstad på 1990-talet.
– Solcellerna ger tio gånger mer energi per hektar. Att inte pröva det här skulle vara dåligt förvaltarskap av mig. Men jag har full respekt för dem som tycker annorlunda, säger han.
Projektet ligger minst två år fram i tiden. Länsstyrelsen ska bedöma anläggningens påverkan på natur- och kulturmiljöer och kommunen ska ge bygglov för transformatorstationer.
– Det handlar också om att få elnätsbolagens tillstånd att ansluta till elnätet. En stor fördel med den här fastigheten är att det går en elledning genom den, säger Andreas Brännström, landschef för Better Energy Sweden och bördig från Malmslätt.
Better Energy har specialiserat sig på stora anläggningar. Företaget har nyligen byggt Nordeuropas största solcellspark i Danmark, 225 hektar, och har nu planer på flera parker i Sverige.
– Vår mission är att hjälpa till att ställa om länders energisystem så att de blir gröna. Med punktinsatser som villatak och ladutak krävs det otroligt många projekt för att lyckas. Därför satsar vi på stora parker som får systempåverkande effekt, säger Andreas Brännström.
Stordriftsfördelarna är betydande, påpekar han.
– Vi kan bygga till cirka hälften av kostnaden jämfört med en villainstallation. Det innebär att vi kan bygga helt utan subventioner och bidrag. För parken på Erikstad handlar det om en investering på i storleksordningen en kvarts miljard.
Better Energy har betande får i nästan alla sina solcellsparker och vill ha det på Erikstad gård också.
En orsak att bygga på just åkermark är förstås att det är enklare och billigare. Men det handlar också om biologisk mångfald, enligt Andreas Brännström. Företaget tänker plantera blommande buskar och träd runt anläggningen.
– Åkermark har låga naturvärden, så detta ger en väldigt positiv inverkan på den biologiska mångfalden. Vi vill också ha betande får på alla våra anläggningar. Fåren underlättar underhållet och innebär också en livsmedelsproduktion, säger Andreas.
Andreas Brännström från Malmslätt är landschef på Better Energy Sweden, med kontor i Malmö.
Det finns ett motstånd mot solcellsparker på åkermark. Länsstyrelsen i Skåne försökte tidigare i år stoppa en anläggning genom att hänvisa till miljöbalken: "Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk".
Mark- och miljödomstolen underkände dock länsstyrelsens argument, med motiveringen att det bara rör sig om ett tillfälligt ianspråktagande av marken.