Han har sin sommarstuga vid Flemma/Snavelund strax norr om Roxen. Den borrade brunnen har gett vatten i 90 år och hans avlopp är anlagt år 2006 och godkänt av miljökontoret i Linköping. Nästa kontroll ska ske år 2024.
Han bor ungefär tre månader om året i sommarstugan och tycker inte att han behöver kommunalt vatten eller avlopp.
Trots det kommer han att tvingas betala anslutningsavgiften. För både vatten och avlopp är den 112 915 kronor, men det finns en möjlighet att slippa avgiften för vatten och då minskar beloppet med 33 075 kronor.
Det har utvecklats till något av en bitter strid. Svante Söderström kommer in på redaktionen med en pärm full av papper. Han har ägnat mycket tid de senaste åren åt att försöka förstå hur det kan komma sig att en kommun kan tvinga sina invånare in i det kommunala avloppsnätet.
– Vi är inte villiga att lägga pengar på nåt som vi inte har behov av. Jag förstår inte varför de gör så här, varför tar de med våra sommarstugor i verksamhetsområdet? säger han.
Verksamhetsområde är den term som används när de folkvalda politikerna i kommunfullmäktige fattar beslut om vilka områden som ska förses med vatten- och avloppsnät.
Svante Söderström har gjort sig till talesperson för en grupp fastighetsägare som alla har sommarstuga i Snavelund. Han har haft många kontakter med de anställda på Tekniska verken, han har skrivit brev till kommunalråden i Linköping och han har till och med försökt få riksdagsledamöter att ta upp frågan.
Hittills utan resultat.
Det Svante Söderström beskriver är inte unikt. TV 4:s Kalla fakta gjorde hösten 2017 ett program om samma konflikt i tre andra kommuner. En statlig utredning av vattentjänstlagen har gjorts och det finns förslag på ändringar i lagen. Utredaren har identifierat ett demokratiskt underskott och föreslår att medborgarna ska få ett större inflytande, men i grund och botten kvarstår kommunens ansvar för att ordna avlopp om det finns en sammanhängande bebyggelse. En lagändring kommer dessutom inte att hjälpa Svante Söderström eftersom den inte gäller retroaktivt.
På Tekniska verken har man låtit två oberoende jurister gå igenom de rättsfall som finns, alltså fall där enskilda fastighetsägare gått till domstol för att slippa tvingas in i ett kommunalt system. Tekniska verken har kollat domar ända tillbaka till 70-talet för att få vägledning om hur de ska agera.
– Vi kan förstå frustrationen men vi vill ju vara noga med att följa den lag som gäller och att vi sen gör lika för alla. Det juristerna kommit fram till är att det inte finns något rättsfall där en fastighetsägare sluppit. I domarna har man alltid kommit fram till att den allmänna anläggningen är bättre än det enskilda avloppet, säger Anna Lövsén som är affärsområdeschef på Tekniska verken.
Det betyder att ingen kommer undan den anslutningsavgift som gäller i Linköpings kommun – med ett litet undantag.
– Det finns rättsprövningar där man kommit fram till att en enskild brunn kan fylla behovet bättre, så den som vill ha kvar sin egen dricksvattenbrunn kan ha det. Den behöver då ha tillräcklig kapacitet och de ska göra ett dricksvattenprov som visar att vattnet klarar Livsmedelsverkets krav som gäller för den allmänna anläggningen, säger Anna Lövsén.
Det betyder att den som har egen brunn kan minska avgiften med kostnaden för vattnet – 33 075 kronor.
Det finns också möjligheter för den som har en alldeles ny egen avloppsanläggning att få ersättning för den. Även där grundar sig Tekniska verkens ställningstagande på de rättsfall som prövats, domstolarna har då bedömt den ekonomiska avskrivningen till mellan 10 och 15 år. Den som har en avloppsanläggning som är nyare än så kan alltså få en viss ersättning.
Svante Söderström och hans grannar i Snavelund är inte ensamma. Det område som fått avlopp innehåller cirka 60 fastighetsägare och hälften av dem anslöt sig omedelbart.
Men fortfarande återstår cirka 30 hushåll som kommer att få en räkning inom kort.
Dessutom kommer Linköpings kommun att fortsätta bygga ut avloppsnätet. De områden som står på tur är Roxenbaden norr om Roxen, Vimarka mellan Vårdsberg och Linghem och Sätra fritidsby strax söder om Bestorp.
Alla kommer så småningom att få samma faktura.
Hos Svante Söderström finns också en frustration över att avloppsfrågan tagit sån tid. De första avloppsrören grävdes ner redan 2014 och först nu ska Tekniska verken skicka faktura – det har de förvarnat om i en särskild skrivelse.
– Det där brevet, det damp ner som en obehaglig överraskning, säger han.
Och det där med att det tagit tid är något som även Anna Lövsén tycker kunde ha skötts bättre.
– Vi har lärt oss. I framtida områden så kommer vi att informera och fakturera direkt. Det här är det första området på landsbygden där kommunen beslutat om att vi ska dra fram nya ledningar och vi får väl säga att vi lärt oss en del.