För att skydda miljön och människors hälsa har regeringen ställt upp gränsvärden, så kallade miljökvalitetsnormer. För partiklar (PM10) i luften är gränsvärdet 50 mikrogram per kubikmeter, ett dygnsmedelvärde som får överskridas högst 35 gånger per år.
I Linköping överskreds gränsvärdet 42 gånger i våras, något som fick Naturvårdsverket att kräva ett åtgärdsprogram.
Samma sak hände 2011. Kommunen tog den gången fram ett åtgärdsprogram, med bland annat nya städrutiner och spridning av dammbindningsmedel. Efter det klarades gränsvärdet under en lång rad av år – fram till i våras.
Samhällsbyggnadsnämnden har nu gett förvaltningen i uppdrag att på nytt ta fram ett åtgärdsprogram. Programmet ska sedan beslutas av kommunfullmäktige och redovisas för Naturvårdsverket senast november 2024.
Att luften innehöll ovanligt många partiklar i våras tros framför allt ha berott på den extrema torkan – det kom inte en millimeter nederbörd under hela mars i Linköping. Att mätutrustningen bytte plats –från Hamngatan 16 till Hamngatan 10 – kan möjligen också haft en inverkan.
Jörgen Ring (SD) och Gunnar Franzén (SD) har motionerat om att sätta upp fler mätstationer. Majoriteten i samhällsbyggnadsnämnden anser dock att det räcker med en station och föreslår att motionen avslås.
Vad går då att göra i väntan på att åtgärdsprogrammet är framtaget? Vi ställer frågan till Niklas Engström, avdelningschef på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
– Jag ska inte spekulera för mycket, men mer salt. Salt binder partiklar. Vi saltade även förra året, men vi ska se om vi kan öka givorna om det blir väldigt torrt. Annars är det minskad trafik eller förbud mot dubbdäck, men det är i så fall lång väg dit, kommenterar Engström.
Linköping upprättade i fjol ett åtgärdsprogram för kvävedioxid, en annan hälsofarlig luftförorening. Där har mätningarna sedan dess visat att miljökvalitetsnormen klaras med marginal.
Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar. Trots det dör cirka 7 600 personer i förtid varje år på grund av exponering för framförallt kvävedioxid och partiklar, detta enligt en undersökning som Svenska miljöinstitutet och Umeå universitet gjort. Varje dödsfall motsvarar en förlust av drygt elva levnadsår. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas kosta samhället motsvarande 56 miljarder kronor varje år.