I Europa kläcks det cirka 840 miljoner kycklingar för äggproduktion varje år, enligt branschorganisationen Svenska ägg. Men hälften av dessa kycklingar avlivas direkt efter födseln då de föds som tuppar, som varken kan värpa eller brukar födas upp för slakt.
– Det beror på oss konsumenter, vi är inte intresserade av mattuppen. Den skulle bli alldeles för dyr, säger Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare för Svenska ägg.
Nu vill Svenska ägg minska vad de kallar för svinnet, genom att forska på könssortering. Förhoppningen är att kunna avgöra om ägget innehåller en tupp eller en höna när äggen är nyvärpta, och till sin hjälp har man tagit Linköpings universitet.
– Vi har metoder som vi tror på. Förhoppningen är att sätta upp en kommersiellt gångbar metod, så att man kan göra könssorteringen i ett kläckeri tillräckligt snabbt och med tillräckligt hög tillförlitlighet, säger Anita Lloyd Spetz, professor emeritus vid Linköpings universitet och en av personerna i forskningsteamet.
En förstudie som genomfördes 2018 gav hopp för att lyckas med könssorteringen i framtiden. Liknande forskning sker på flera platser runt om i världen och länder som Kanada, Tyskland och Nederländerna är närmast en kommersialisering. Men vid Linköpings universitet använder man sig av en metod som skiljer sig från de andra.
– Vi har sett att det kommer ut gaser ur äggen som man kan använda sig av för att göra könsidentifiering. Gaserna som kommer ut kan vi använda för att avgöra om det är en tupp eller en höna i ägget, säger Anita Lloyd Spetz.
Med denna identifiering kan ägg som är obefruktade eller som innehåller tuppar sorteras bort tidigt och bli matägg istället.
– Det här görs både av etiska skäl, för att man ska slippa ta död på alla tuppkycklingar, och av ekonomiska skäl, säger Anita Lloyd Spetz.
Nu söker forskningsgruppen vid Linköpings universitet nya medel för att kunna gå vidare med forskningen.
– Att så många tuppkycklingar avlivas är ett jätteslöseri, så det är bra om vi kan jobba bort det. Metoden för att könssortera finns men det vore roligt att få utveckla den, det vore rena drömmen, säger Marie Lönneskog Hogstadius.