Griftegårdschef Gunnar Forsberg bedömer att 70–75 procent av alla tujahäckar på Centrala griftegårdarna vid Malmslättsvägen i Linköping har drabbats.
Törstat ihjäl
– Jag har aldrig under mitt yrkesliv sett något liknande och då kan jag ändå se tillbaka ända till 1970-talet. Totalt har säkert två kilometer tujahäckar dukat under, säger han.
Vad är orsaken till tujadöden?
– Det hände under påsken med soligt och fint väder, då tjälen fortfarande var kvar i marken. Precis som alla barrträd behöver tujor vatten när solen skiner, men på grund av tjälen kunde rötterna inte komma åt något vatten. Det vi ser nu är torkskador.
Ett mildare vinterklimat under senare år kan också ha bidragit till att tujahäckarna gett med sig just nu.
– Härdigheten ändras i takt med klimatet. Vi har haft några milda vintrar som de har acklimatiserat sin tillvaro efter. När det sedan kommer en hårdare vinter blir de chockade och är inte lika härdiga längre.
Vad kostar det att ersätta alla tujahäckar?
– Det kommer att kosta en hel del, men hur mycket har jag inte hunnit räkna på ännu. Vi har väntat ett tag för att se hur omfattande de bestående skadorna skulle bli och hoppats att en del skulle kunna återhämta sig. Nu inser vi att så inte kommer att ske.
Sårbart läge
Omfattningen är störst på Centrala griftegårdarna, men liknande skador finns även i Lilla Aska och Landeryd. Tujahäckarna började anläggas på 1960-talet och det verkar som om det är de äldsta i öppet söderläge som främst dukat under.
– Det blir väldigt sårbart när en kyrkogård bara har en enda sorts häck. Därför ska vi nu fundera över växtvalet och välja andra och fler sorter för att inte hamna i samma situation om 30 år igen.
Större variation
Bland barrväxter funderar Gunnar Forsberg på idegran i stället, men vill även öka inslaget av lövbärande häckar med bland annat liguster och spirea. Det blir också ett grannlaga arbete att ta bort häckar mellan så många gravstenar och se till att de fortfarande är säkert förankrade i marken. Det kan komma att ta både det här året och nästa innan häcksystemet är intakt igen. Griftegårdarna skyddas av kulturminneslagen, varför förändringar måste ske i samråd med länsstyrelsen.
– Situationen är inte rolig, men när det här ändå hänt får vi ta det som en utmaning att skapa något lika bra eller ännu bättre än vi haft med tujorna, säger Gunnar Forsberg.