Vår stad
En av de sistnämnda var Ebenezerkyrkan på Repslagaregatan 31, det vill säga där Stångåstaden tidigare hade sin bobutik.
Ebenezerkyrkan invigdes dagarna före jul 1908. Den var ritad av Linköpings då ledande arkitekt, Janne Lundin. Ansvarig för byggnadsarbetet var byggmästaren Karl Johnsson, som dessutom var ordförande i Ebenezerförsamlingen. Kyrkan rymde 500 personer.
Bildandet av Ebenzerförsamlingen föregicks av en hel del dramatik med baptistpastorn Per Berggren i centrum. Efter att ha verkat i USA under ett antal år flyttade Berggren hösten 1900 till Linköping och tillträdde tjänsten som föreståndare för stadens baptistförsamling, kallad Betania. Inspirerad av sina amerikaår introducerade Berggren en rad nya idéer i församlingens arbete.
Ryktesspridningen kring en kärlekshistoria kombinerat med att församlingens styrelse såg Berggren som alltför tolerant beträffande kraven på medlemmarnas moral ledde till en omfattande schism. Till slut, hösten 1905, avskedades Berggren. Då startade han tillsammans med 78 församlingsmedlemmar en ny baptistförsamling. Den gavs namnet Ebenezer.
Hösten 1937 lämnade Ebenezerförsamlingen baptistsamfundet och anslöt sig till Örebro missionsförening. I början av 1954 gick Ebenezerförsamlingen med dess 152 medlemmar samman med Filadelfiaförsamlingen. Kyrkobyggnaden på Repslagaregatan såldes då till Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, EFS, som kallade den för Betlehemskyrkan.
Saneringen inför skapandet av Lilla torget medförde att kyrkan revs. EFS flyttade då sin verksamhet till den nyuppförda Ansgarskyrkan i Gottfridsberg.
Janne Lundin, som ritade Ebenezerkyrkan, var Linköpings ledande arkitekt under det sena 1800-talet och tills Axel Brunskog flyttade hit 1908. Lundin har bland annat ritat Miljonpalatset och det så kallade Överstehuset vid Järnvägsparken.
Den ursprunglige värmländske Karl Johnsson flyttade till Linköping 1897 och var först anställd hos byggmästaren Anders Ohlsson, som då var en tongivande gestalt i Linköpings baptistförsamling. Från 1906 till sin bortgång 1933 var Johnsson först verksam som byggmästare därefter som entreprenör. Om Berggren kan också nämnas att han var tekniskt begåvad och innehade en rad patent. Det gällde bland annat en 1902 konstruerad så kallad adderingsmaskin som kunde summera upp till 5 000. Han hade dessförinnan bland annat fått patent på ett fönsterlås.
Tack Göran Billeson. Källa: Willy Svahn: En levande församling, 1987