Ett lyxigt palats mitt i Linköping

När Miljonpalatset, i hörnet av S:t Larsgatan och Vasavägen, stod klart 1899 hade Linköping fått några av sina då mest attraktiva lägenheter. I byggnaden fanns flera paradvåningar om sex rum och kök vilka omfattade nästan 300 kvadratmeter.


Det så kallade Miljonpalatset är uppfört 1899 helt i den tidens smak efter förebilder av danska och holländska renässansbyggnader. När det stod färdigt var det Linköpings största hyresfastighet.

Det så kallade Miljonpalatset är uppfört 1899 helt i den tidens smak efter förebilder av danska och holländska renässansbyggnader. När det stod färdigt var det Linköpings största hyresfastighet.

Foto: John Bergqvist 1910, Gamla Linköping

Linköping2021-10-16 09:00

Vår stad

Läget var attraktivt, alldeles invid Järnvägsparken och nära till stationen och hamnen. Byggnadens förnämitet understryks av den höga sockelvåningen som medförde att även nedersta våningsplanet låg högt över gatunivån.

Sockelvåningen är uppförd i granit från Graversfors i Kolmården. Fasadernas tegel är av tyskt ursprung och skeppades till Linköping från det då ännu tyska Stettin.

Bland Miljonpalatsets hyresgäster i det tidiga 1900-talet fanns en rad officerare, bland annat ett par överstar. Fastighetens genom alla år mest prominente hyresgäst är dock landshövdingen Ludvig Douglas. När Linköpings slott under aderton månader med början hösten 1901 renoverades bodde landshövdingen i en av våningarna. För landshövdingens tjänstefolk hyrdes dessutom en av husets mindre lägenheter.

Miljonpalatset är ritat av Linköpingsarkitekten Janne Lundin (1858–1923), som ritade över 40 hus i staden. Bland hans övriga verk kan Överstehusen vid Järnvägsparken och de eleganta hyreshusen på Drottninggatan i höjd med Hospitalsgränd nämnas. 

Byggherre var byggmästaren J A Johansson (1845–1922). Sommaren 1898 berättade Johansson för Corren att han beräknade att det skulle kosta en halv miljon att uppföra byggnaden. Kanske läggs redan där grunden för namnet Miljonpalatset. Annars finns flera förklaringar till benämningen av vilka att det gick åt en miljon tegelstenar nog är den vanligaste.

Johansson var född under enkla förhållanden i Trehörna. Hösten 1883 etablerade han sig som byggmästare i Linköping och kom att vid sekelskiftet 1900 vara en av stadens största fastighetsägare. Johansson sägs ha haft ett häftigt humör, vilket vid namnsättningen av stadens kvarter inspirerade till kvartersnamnet Brushanen.

Johansson kom i början av 1900-talet i konflikt med Linköpings stad och hamnade i samband därmed i ekonomiska svårigheter. Hans fastigheter såldes därför 1911 på exekutiv auktion. När han 1922 avled hade han ingen fast egendom.

Under mellankrigsåren ingick Miljonpalatset i den i Västergötland boende ingenjören Hjalmar Nobels fastighetsbestånd i Linköping. Han var brorson till Alfred Nobel. 

I juni 1902 spreds kunglig glans över Miljonpalatset. I samband med invigningen av Östra Centralbanan, numera en del av Stångådalsbanan, vilade den då 73-årige Oscar II någon timma i familjen Douglas våning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!