Vår stad
Tanken var att endast företag och organisationer med anknytning till jordbruket skulle få hyra lokaler i byggnaden.
Tidningen Östgöten skrev att husets dimensioner var av storstadskaraktär. Byggnadens totala längd är 70 meter och den innehåller över 4 000 kvadratmeters golvyta. Den fem våningar höga huvudlängan kopplas med en tvåvåningsbyggnad samman med Brandstodsbolagets gamla byggnad vid Vasavägen. Tillbyggnadens arkitekt, Helmer Syk, förklarade att den lägre husdelen gjorde att solen nådde Flickläroverkets skolgård.
Tanken på Böndernas hus fullföljdes nästan. Våren 1959 flyttade Centralkassan för jordbrukskredit, Lantbruksnämnden, RLF:s lokalavdelning och Skogsvårdsstyrelsen in. Lantbruksförbundets byggnadsförening, LBF senare namnändrat till K-konsult, tog hela översta planet i anspråk. De 150 kontorsrummen räckte även till för Brunskogs arkitektkontor, försäkringsbolaget Egid, Postdirektionen, Åtvidabergs skrivmaskinskontor, Östergötlands företagarförening samt advokat Olle Rågmark.
Raden av kontor nåddes genom den eleganta entréhallen där väggar och trappor var klädda med marmor. I anslutning till entrén fanns en gemensam utställningshall. Där fanns också en för husets alla verksamheter gemensam hålkortsanläggning, ett första steg på väg till det datoriserade samhället.
Flexibilitet var nyckelordet, kontorslokalernas innerväggar var flyttbara. De varierande fönsterstorlekarna sades också tjäna samma mål. Treglasfönstren syftade både till att utestänga ljud från gatan och förbättra isoleringen. Vidare ljudisolerades innerväggar och tak. Husets ventilationssystem beskrev Corren som perfekt, mekanisk inblåsning av uppvärmd friskluft och utblåsning av den gamla luften.
I bottenvåningen öppnade Östergötlands Andelsslakteri en snabbköpsbutik och Östgöta Banken ett filialkontor. Där öppnades dessutom konditori Thalia. Under gårdsytan skapades ett garage för 32 bilar. Den totala byggkostnaden var 3,1 miljoner kronor, vilket var flera hundra tusen mindre än kalkylerat.
Planeringen av tillbyggnaden hade startat redan 1938, men kriget gjorde att projektet sköts på framtiden. Planerna fick en del folklig kritik då byggenskapen förutsatte att en gammal uppväxt trädgård utplånades. Ett 1947 givet bygglov stoppades av att efterkrigsårens restriktioner prioriterade bostadshus. År 1957 presenterade Helmer Syk helt nya ritningar.