Det säger Hans Holmgren och fortsätter:
– Nu sitter miljöaktivister varje fredag utanför stadshuset i Linköping, men eftersom de bara sitter med sina skyltar reagerar ingen. För politikerna har de blivit en del av stadsbilden. Men när en småbarnsmamma sätter sig mitt på gatan så att bilister inte kan åka förbi, så som det gjordes i Norrköping, då känner en del att nu måste de själva ansluta sig till det fredliga upproret.
Han är tillsammans med de andra två initiativtagare till att starta den lokala gruppen Extinction rebellion i Linköping. Gruppen är en internationell klimatrörelse som använder fredlig civil olydnad för att uppmärksamma klimatproblem och kräva förändringar.
Klimatrörelsen har lokala grupper i flera städer i landet – en finns också i Norrköping. Och de alla tre har hittills deltagit i Norrköpingsgruppens olika aktioner, bland annat i den nämnda med mamman sittande på gatan. Men nu tror de att Linköping är moget för en egen grupp.
Finns det inte en bild av Linköping som en stad med miljömedvetna invånare?
– Jo, men det räcker inte bara att se över sin egen konsumtion och sina egna miljöavtryck. Det är en stor tröskel för folk att gå från att vara miljövänlig till att verkligen göra något. Civil olydnad har varit historiskt effektivt i allt från slavhandel till allmän rösträtt. Men det är bara genom att vi blir tillräckligt många som politikerna kommer att tvingas agera, säger Tanja Rastad, som till vardags jobbar som it-konsult.
Än så länge består gruppen av ett tiotal personer och den finns på Facebook. Men de planerar en cykelrunda genom centrala Linköping då de ska dela ut flygblad med information om den lokala Extinction Rebellion och bjuda Linköpingsborna på planerade aktiviteter.
– Historisk forskning visar att när omkring tre procent av ett lands befolkning engagerar sig på djupet, så kan det leda till mycket långtgående samhällsförändringar. Därför hoppas vi att folk ska vilja engagera sig för att tvinga fram förändringar i mänsklighetens sätt att verka. Vi vill att klimatet ska vara den viktigaste valfrågan, säger Helena Bruce, systemutvecklare.
Vad ska de på glesbygden och småbarnsföräldrar, som måste köra bil, göra?
– Man måste hitta balans och se till att bensinpriserna inte drabbar vissa grupper orättvist hårt, säger Tanja Rastad.