Gröna påsen infördes under våren 2012, och har blivit en framgång. 80 procent av hushållen i Linköping sorterar sitt matavfall i de gröna påsarna, och det är en hög siffra jämfört med andra orter där man har liknande system.
Sedan systemet infördes har man gjort flera så kallade plockanalyser där man undersöker innehållet i påsarna. Vid analyserna skiljer man på oundvikligt matavfall, som kaffesump och potatisskal, från det som brukar kallas mat-svinn. Med matsvinn menar man ätbar mat som kastas i onödan.
2–3 procent mindre
Strax efter införandet bestod drygt 20 procent av innehållet i de gröna påsarna av matsvinn.
– Sedan dess har vi sett en minskning av matsvinnet med 2–3 procent. Med tanke på att vi tar emot tusentals ton matavfall per år så rör det sig om stora mängder mat, säger Morgan Wännlund, driftsenhetschef på Gärstadverket.
På andra liknande anläggningar har man också sett en minskning av mat-svinnet under det första året efter start.
Det finns inga säkra undersökningar om varför matsvinnet minskar, men det finns starka skäl att anta att människor blir mer medvetna om hur mycket mat de slänger när matavfallet läggs i separata påsar, och att de därför slänger lite mindre.
Gröna linjen
Hushållens matavfall används som råvara i biogasframställning. Tekniska verken har även infört den så kallade Gröna linjen där de hämtar matavfall från storkök och restauranger i större kärl.
Om Linköpingsborna blir duktiga och minskat sitt matsvinn radikalt så får ni ju mindre matavfall att göra biogas av. Kan det bli ett problem?
– Nej, absolut inte. Vi är i miljöbranschen och är naturligtvis positiva till att matsvinnet minskar, svarar Morgan Wännlund.
– Det finns massor av matavfall från andra orter som vi kan använda. Under 2014 kommer vi att börja ta emot avfall från Laxå och Askersund.