På själva luciadagen, fredagen den 13 december, presenterade Corren resultatet av arkitekttävlingen om hur bostadsområdet på Lambohofs marker skulle utformas. Bland 57 tävlingsbidrag valde juryn att ge första pris till de nyexaminerade Stockholmsarkitekterna Jacob Cederström och Hans Tirén. Deras bidrag hette ”Buss på villovägar II”.
Cederström och Tirén betraktade sitt förslag som ett inlägg i den pågående samhällsdebatten där jämlikhet och sociala frågor spelade en dominerade roll. För att inte skapa ett kategoriboende var de angelägna om att flerfamiljshus och studentbostäder skulle blandas med villor. Arkitekterna ville också skapa mötesplatser för de boende.
Tävlingskommittén, där bland andra fyra kommunalråd samt länsarkitekten Birger Gustavsson ingick, skrev att trafiksystemet var funktionellt och logiskt uppbyggt. De prisade att lokalbussarna skulle gå på en särskild väg mitt i området. Juryn betonade också att den förtätade bebyggelsen gav goda förutsättningar för integrering mellan olika grupper.
Stadsplanen för Lambohof, senare förenklat till Lambohov, uppmärksammades även på riksnivå. På en rikskonferens om service i bostadsområden våren 1969 presenterades stadsplanen för Lambohof som det goda exemplet. Inledningstalare var stadsrådet Camilla Odhnoff, som var familje-, ungdoms- och invandrarminister.
Även ett par andra stora kommunala projekt presenterades strax före julen 1968. Det gällde exempelvis en betydande utbyggnad av reningsverket vid Nykvarn. Vidare offentliggjordes stadens planer för vad som kallades för Kallerstad Sport- och Friluftsområde. Där skulle anläggas ett nytt friluftsbad, en ishall samt stadion för fotboll och friidrott.
Bara dagarna före jul presenterades dessutom helt överraskande vad som beskrevs som Sveriges dittills största industrifusion, Saab köpte Scania Vabis och bildade Saab-Scania. Dagen efter offentliggörandet var affären huvudnyhet i såväl lokal- som rikspressen. Dagens Nyheter ägande dessutom fusionen sin huvudledare.
Vid luciatid 1968 fastställdes även den stadsplan som möjliggjorde anläggandet av Vallaleden. Insändarna var många och Lennart Sjöberg, som var chef för Gamla Linköping, sa till Corren att vägen skulle komma att förstöra Vallaskogen som strövområde. Han menade också att om Göteborg har råd med Slottsskogen borde Linköping kunna låta Vallaskogen vara orörd. Det folkliga motståndet mot Vallaleden skulle något år in på 70-talet komma att öka alltmer.
Har du frågor om Linköping förr? Skicka dem till Johan Rödin, Corren, 581 89, Linköping. Eller mejla johan.rodin@corren.se. Frågorna vidarebefordras till Gunnar Elfström.