Göran Samuelsson hjälpte den intrasslade hjorten att komma loss.
75-årige Göran Samuelsson är pensionerad lantbrukare i Stjärnorp men hjälper fortfarande till på gården. Under torsdagsförmiddagen var han ute med sin lastmaskin.
Då stötte han på en dovhjort – en praktfull, fullvuxen skovelhjort – som trasslat in kronan i trådarna från ett tillfälligt elstaket.
Hjortar är det gott om i Stjärnorpskogarna. Och det är, enligt Göran Samuelsson, inte första gången någon av dem går i närkamp med stakettrådarna.
– Jag hade sagt att vi skulle åka och plocka bort staketen. De är ett elände så här års. Under brunsten gillar hanarna att pynta kronorna med all möjlig skit som de hittar för att göra sig fina för honorna, Göran Samuelsson.
Den här hjorten hade dock ställt till det rejält för sig i försöken att imponera på hindarna (hjorthonorna). Först befarade Göran att den var död.
– Den låg helt still på marken. Jag trodde den var strypt. Men sedan började han kämpa för att resa sig och komma loss. Jag åkte fram och la skopan till min lastmaskin över honom så att bara huvudet stack fram, berättar Göran Samuelsson.
Varför gjorde du det?
– För att han inte skulle anfalla. De är livsfarliga när de känner sig attackerade. Jag har fått ett hjorthorn i sidan en gång så jag vet.
Och sen då?
– Jag klippte loss honom, han hade säkert 50 meter staket i hornen. Han låg kvar en stund. Sedan reste han sig och ruskade på sig. Man kan ju tycka att han kunde stannat och tackat. Men han bara drog iväg, säger Göran Samuelsson.