Gör om mig

Talkshow-värdar som Oprah Winfrey och Ricki Lake började använda sig av gör-om-mig i sina shower på 90-talet och sedan dess har idén varit populär. Hos Oprah och Ricki var det ofta släktingar och vänner som anmälde någon till en ”make over” för att få ordning på en utmanande klädstil. Under 00-talet drogs omgörningen till sin extrem då tv-serier som ”Extreme Makeover” och ”The Swan” tog till plastikoperationer och hårda träningsprogram för att nå maximal förvandlingseffekt.

Foto:

LINKÖPING2014-05-24 06:30

Sedan dess har vi sett gör-om-mig i en mängd olika sammanhang. Hus, ­trädgårdar, bilar, butiker, restauranger och skolor har genomgått förvandlingar med hjälp av experter och visats upp med ett ”före och efter” i tv och ­tidningar. Ett grepp som är bild­mässigt och passar extra bra för tv, ­menar Sara Ödmark som är skribent på tv-sajten TV-dags. Hon tror att den ­aldrig ­sinande ­populariteten hos ­gör-om- mig-­programmen beror på att tittaren ­identifierar sig med deltagarna.

– Det finns en dom-är-som-oss-effekt. När man ser vilken stor ­förändring som smink, frisyr, kläder och ljussättning kan ge så tar det ner kändisarna och ­fotomodellerna lite. De har inte superkrafter utan är som vi.

– Och så finns en allt-är-möjligt-effekt. Man känner att ”även jag skulle kunna se ut sådär”. Man kommer närmare de som är vackra i tv.

De mest extrema förvandlings­programmen har dock tappat mark. I dag ska man se så naturlig ut som ­möjligt och plastikoperationer känns ute. På senare år har det istället blivit­ ­populärt med program som handlar om viktnedgång. Man ska kämpa sig till sin förvandling och förtjäna den.

Det råder också en snällare trend i dag, menar Sara Ödmark. Man pekar inte ut andra människor och säger ”du behöver göras om”.

– Oprah gjorde återbesök hos de som blivit omgjorda efter ett par år och de hade gått tillbaka till sin gamla stil och låtit håret växa ut till samma trötta hästsvans. Det funkar inte. Folk har sin stil.

Ska man förändras så måste man nog åtminstone vilja det själv.

På SVT:s Go’kväll har man haft ­gör-om-mig sedan 1997 och intresset för att vara med är fortfarande stort. Runt 80 ansökningar i månaden kommer in. Det blir fler efter en riktigt bra ­omgörning eller om programledaren bett särskilt om ­ansökningar. Det ­berättar ­Lotta ­Strömland som har ­jobbat med ­programmet sedan 2004, som ­redaktör, producent och nu projektledare. Under de 17 år som ­inslaget funnits med har ­reaktionerna varit ­positiva.

– I början var det ju något ovanligt, att man skulle ge en människa en helt ny stil. Men hos oss har det alltid ­handlat om en vanlig person som kommer för att göras om efter sina egna förut­sättningar. För oss är de inga dockor. Vi klär inte ut folk.

De flesta som söker är kvinnor och många är i yrkeskarriären. De har v­arit mammalediga, fått nytt jobb, ska ­kanske gifta sig eller har gått ner ­mycket i vikt och behöver hjälp med hur de kan klä sig.

Redaktionen söker efter en bredd bland deltagarna: olika åldrar, kön och bakgrund. På programmets hemsida kan man se en strid ström av före- och efterbilder. Det är slående hur mycket en ny frisyr och lite färg på kläder och kinder kan göra. Eller en trimning av skägget.

Varför är det mest tjejer som söker, tror du?

– Tjejer kanske är modigare. Det är ­likadant med vårt inslag Hundskolan, det är mest tjejer som söker dit också. Det är kanske inte så svårt för tjejer att våga be om hjälp.

Varför är inslaget så populärt?

– För att det är så dramaturgiskt rätt. Det går att förändra en persons stil på en dag och den som sitter vid tv:n ser det. Sen är det ett schysst program. De som blir omgjorda får en helt ny stil, men det har inget med plastik­operationer att göra.

Det är också alltid deltagarna själva som anmäler sig. Man kan inte ge bort en gör-om-mig, betonar L­otta Strömland.

Stilförändringen ligger i frisyr, ­makeup och kläder. En stylist och en frisör ansvarar för själva ­omgörningen, men skulle aldrig klippa av håret på ­någon som inte vill. Men deltagaren som görs om får inte vid något ­tillfälle se sig själv. Alla speglar tejpas över, så att ­reaktionen vi får se i slutet av ­programmet blir äkta.

Händer det att folk blir missnöjda?

– Det är klart. Det blir också så stor skillnad när man klippt och färgat ­håret att många inte känner igen sig och ­tappar målföret när spegeln vänds. Men de flesta är otroligt nöjda. Det ­handlar ju om en förändring som de själva bett om. Det finns de som hört av sig i ­efterhand och berättat att hela deras liv ­förändrats.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!