Mostafa Ahmed, Mozan Ahmed, Ahmed Sabub, Ruweyda Hassan, Nayf Sabub och Delina Halefom Tesfamichael berättade för flera ledamöter i riksdagen om brister i skolutbildningen som hindrar ungdomar från att läsa vidare på högre studier.
– Det är bra att ungdomarna kommer med egna förslag på förbättringar, säger Niels Paarup-Petersen (C), en av flera riksdagspolitiker från utbildningsutskottet som deltog i samtalet med ungdomarna.
– Skolsystemet fungerar inte för alla, men det är svårt att se vad man kan göra åt det, menar han.
Ett 40-tal ungdomar från utsatta områden, som utbildats till ungdomsledare inom den ideella föreningen Världens mammor, fick sätta sig i en av riksdagssalarna under början av juni för att diskutera skolan. Sex av dem berättade för riksdagsledamöterna om sina liv och om hur dagens skolsystem påverkar dem och deras omgivning i Skäggetorp.
NAYF AEOB:
– Vi är många ungdomar som pluggar hårt, men det är ändå svårt att klara skolan. Skolmisslyckanden kan leda till att unga hamnar i kriminella gäng och det förstör deras chans till ett normalt liv. Det påverkar hela samhället negativt, menar Nayf.
Han gick i förskola och skola i Syrien, men kriget började när han gick i årskurs 6. Familjen flydde med båt till Turkiet och sedan kom de till Sverige i slutet av 2015. Då var Nayf 14 år och började i årskurs 8. Eftersom familjen var tvungen att flytta runt i landet för att hitta ett boende fick han byta skola sex gånger på fyra år. Nayf var 18 år när han började på gymnasiet i Linköping.
– Jag har haft problem med svenska språket, trots att jag hade kunskaper i andra ämnen. Det kunde jag inte visa eftersom jag inte pratade tillräckligt bra svenska. När man är äldre är det svårare att lära sig ett nytt språk och det är också svårare att få vänner när man är äldre än sina klasskompisar. Jag pluggar jättemycket i gymnasiet, men jag ligger ändå efter, säger Nayf.
Ahmed Sabub, Nayf Aeob och Mostafa Ahmedi har gått ledarutbildningen för ungdomar från utsatta områden inom projektet "Redskap för livet" som drivs av den idella föreningen Världens mammor.
RUWEYDA HASSAN:
Ruweyda Hassan är född i ett flyktingläger i Kenya dit hennes föräldrar flytt från Somalia. Ingen i familjen hade gått i skolan och de kunde inte hjälpa henne när hon började i årskurs 1 i flyktinglägret. Hon klarade inte uppgifterna och fick sluta skolan. Ruweyda var 12 år när hon kom till Linköping och Skäggetorpskolan. Snart fyller hon 19 år och kämpar på individuella programmet med att klara behörighet till gymnasiet.
– Det var jättesvårt, man måste hinna med allt på så kort tid. När man har bott tolv år i ett flyktingläger i Kenya är allt i Sverige helt nytt. Jag skulle vilja få mer tid för att klara gymnasiet, åtminstone ett år till. Om man är över 20 år kan man inte börja gymnasiet utan måste gå på Komvux. Det är något helt annat än att läsa med klasskamrater på gymnasiet, säger hon.
Ruweyda Hassan har har gått ledarutbildningen för ungdomar från utsatta områden inom ett treårigt projekt som drivs av den idella föreningen Världens mammor.
Ruweyda Hassan ser vad som händer med svensksomaliska tjejer som inte klarar av kunskapsmålen för att börja gymnasiet.
– Det är vanligt att tjejerna gifter sig och skaffar flera barn. Det är också vanligt att de skiljer sig och ensamma tar hand om barnen och hemmet. Då hinner de inte utbilda sig. Därför är det bra för tjejerna att ha skaffat sig en utbildning tidigare i livet. Jag vill få ett bättre liv än min mamma och vi behöver en ärlig chans för att kunna ändra de strukturer vi är uppvuxna med.
Riksdagsledamöterna Noria Manouchi (M), Linus Skjöld (S) och Niels Paarup-Petersen (C) pratade med ungdomarna om skolfrågor och lyssnade på ungdomarnas förbättringsförslag.
Ungdomarna hade konkreta förslag till riksdagsledamöterna:
• Flytta fram gränsen till 21 för när ungdomar kan få börja gymnasieutbildning.
• Erbjud läxhjälp även på modersmålet i gymnasiet.
• Förbjud kommuner att stänga av elever från SFI i sex månader när de inte klarat ett prov.
Det sista förslaget, angående avstängningen från SFI, chockade en del politiker som inte hade en aning om det.
Men riksledamoten Noria Manouchi (M), som också deltog i diskussionen, visste det.
– Vi har kämpat för att ändra på det, säger hon.
Ahmed Sabub var glad över att träffa en partiledare och riksdagsledamot från Linköping som dessutom är halvturk. Muharrem Demirok (C) är också glad över att träffa en kille från Linköping som kämpar för ungdomar från utsatta områden.
Ledamöterna var öppna för ungdomarnas förslag att vara en referensgrupp för riksdagen i frågor som berör utomeuropeiskt föddas situation inom utbildningsväsendet.
Men det var fler än utbildningsutskottets politiker som ville träffa Linköpingsungdomarna – bjudna till riksdagen av ledamoten Malin Björk (C). Hon var en av flera politiker som inför förra årets val tillbringade ett dygn hos föreningen Världens mammor i Skäggetorp – för att uppleva deras vardag. Ungdomarnas möjligheter till utbildning var en av de brinnande problem som lyftes under det besöket.
På plats i salen fanns också några kända ansikten från Linköping, bland annat riksledamot Eva Lind (S) och Centerledaren Muharrem Demirok.
– Så roligt att träffa en halvturk i Sveriges riksdag, sa Ahmed, en av ungdomarna som passade på att fotas med Demirok.