När utredningar drar ut på tiden kan viktiga bevis försvinna. "Det kan handla om dokumentation på mobilen. När polisen väl kommer och frågar efter fotot eller inspelningen har personen bytt mobil", säger åklagare Britt-Louise Viklund.
Gängkonflikten i Linköping, som hittills lett till 15 skjutningar, tar mycket tid av polisens resurser. Så mycket tid att brottsutredningar av andra grova brott pausats eller försenats, något som P4 var först med att berätta.
Det här bekymrar åklagaren Britt-Louise Viklund. Hon har arbetat som åklagare i över 30 år och säger att utredningar av alla möjliga brott just nu skjuts upp.
– Det finns dåligt med resurser till andra allvarliga våldsbrott, som sexualbrott till exempel.
Både vittnen, offer och misstänkta påverkas av att utredningar drar ut på tiden.
– Det är jobbigt att gå och vänta. Dessutom försämras alla inblandades minnesbilder och viss typ av bevisning går inte att få tag på när ärendet väl kommer till rätten. Det kan handla om dokumentation på mobilen. När polisen väl kommer och frågar efter fotot eller inspelningen har personen bytt mobil.
Vad blir de konkreta konsekvenserna av långa utredningar?
– Det blir svårare att bevisa att brott har begåtts. Nu har vi en ny lagstiftning som ger oss större möjlighet att åberopa inspelade förhör från polisutredningen i rätten. Det är en hjälp i sådan här situationer, men det är fortfarande en bekymmersam situation.
Även den misstänkta drabbas av långa utredningar, påpekar Britt-Louise Viklund. Osäkerheten och våndan inför om man ska dömas och hamna i fängelse kan vara stark. Att försvaras sig för ett brott man inte begått blir också svårare.
– Alibi är ett exempel. Ett år efter en händelse kan det vara svårare att bevisa var man befann sig vid tidpunkten
Även straffvärdet påverkas när det går lång tid mellan brott och förhandling.
– Det kan innebära att någon som skulle ha fått fängelsestraff får villkorlig dom istället. Anledningen är att det inte är den misstänkte som ska få lida för att samhället tar lång tid på sig att utreda ett brott.
En typ av brott som påverkas av långa utredningstider är våld i nära relationer, menar Britt-Louise Viklund.
– En kvinna som blivit hotad eller slagen av sin man, och anmält detta, är inte alltid intresserad av att ställa upp i en utredning om det tar lång tid innan polisen kontaktar dem. Då har det kanske lugnat ned sig i relationen eller så har kvinnan skilt sig från mannen i fråga.
Situationen i Linköping är inte unik. Runt om i landet får polisen lägga alltmer resurser på bekämpa gängkriminalitet. Det är inte mycket som talar för att myndigheten kommer att få mindre att göra de kommande åren.
Hur ska samhället se till att utredningar inte hamnar på hög? Vad tänker en erfaren åklagare?
Britt-Louise Viklund poängterar att hon inte har överblick över kriminalpolitiken, men säger i samma andetag att politikerna måste ge polis och åklagare bättre verktyg.
– Vi har till exempel väntat åratal på att få en ändrad lagstiftning vad gäller att få ta del av meddelanden mellan närstående. I dagsläget får vi endast göra det vid mycket allvarliga brott, som mord.
Varför är det viktigt?
– För att det händer att den misstänkta hör av sig till en närstående och säger att han eller hon har gjort något dumt och hamnat i kläm. Alltså mer eller mindre ett erkännande.
En förändring av lagen är nu på gång, något åklagare önskat i åratal, enligt Viklund.
– Politikerna riktar gärna in sig på de enkla sakerna, som att höja straffskalorna. Det ser bra ut inför väljarna och signalerar handlingskraft. Men vad hjälper höga straffskalor om ingen blir dömd?