– Vi är inte överens med kommunen på alla punkter, säger Anna Lindström som är regionchef på Norlandia.
– Vi har en bra verksamhet och utför det vi ska. Vår jurist tittar på möjligheterna att överklaga beslutet.
Kvalitets- och utvärderingskontoret har granskat Norlandia och därefter har äldrenämnden i Linköping beslutat att företaget ska betala vite för att det inte lever upp till avtalskraven. Personalen får nte den kompetensutveckling som har utlovats och det kostar företaget 239 000 kronor.
En annan anmärkning gäller att de boende inte får promenader i den utsträckning som avtalet säger. Detta har dock varit svårt att kontrollera eftersom Norlandia inte velat visa underlag för vilka boende som vill ha de fem promenaderna som de kan få varje vecka och vilka som inte är intresserade, och samköra detta med uppgifter om hur många promenader som genomförs. En samkörning skulle visa hur enskilda brukare får sina behov uppfyllda, och det har inte omsorgskontoret med att göra, menar Norlandia.
Därför har kvalitets- och utvärderingskontoret räknat med att alla brukare vill ha de fem promenader i veckan som avtalet möjliggör. 4 903 promenader har missats mellan 1 januari 2015 och 4 april i år och det kostar Norlandia drygt 98 000 kronor.
Däremot slipper företaget vitesbeloppet för utebliven matlagning i boendegrupperna. Det finns tre sådana boendegrupper på Gammelgården och enligt avtalet ska maten tillagas i varje boendegrupp. Norlandia menar i stället att hela Gammelgården är en boendegrupp. Därför räcker det att maten lagas i det gemensamma köket till de 26 boende.
– Det här visar på vikten av att avtalskrav verkligen är tydliga, säger Malin Robertsson på kvalitets- och utvecklingskontoret. Här är det inte otvetydligt redovisat vad som menas med en boendegrupp, och utföraren kan därför tolka hela verksamheten som en grupp.
Det betyder att tanken att de boendes deltagande i matlagningen begränsas genom mindre möjligheter att smaka, dofta och hjälpa till. Doften av mat sprids i hela huset, kontrar Norlandia, men det håller inte kvalitets- och utvecklingskontoret med om. Dock väljer äldrenämnden att inte kräva vite för bristerna.
Granskarna noterar att en boende som har fått rätt till ersättning för 20 timmars extra insatser inte får det. De speciella resurserna har inte gått till just den personen utan i stället till en allmän förstärkning av bemanning på avdelningen. Anhöriga har upprepade gånger klagat över detta till äldreombudsmannen. De får stöd av kommunens granskare. Företaget menar dock att det inte på något sätt undanhållit den boende den vård och omsorg som personen har rätt till. En ny uppföljning av det ärendet ska göras.