Hon är glad när vi träffas. Glad över att bli uppmärksammad och för att någon tycker att hon är entusiasmerande och ”extremt engagerad peppande i laget”. Men också för att hon är glad och positiv till sin natur.
Gabriella säger att hon egentligen började väl sent med sin sport, cheerleading.
– Det var hösten 2011, jag var 13 år och hade visserligen dansat bugg som liten, men det var ju några år sedan. Jag ville börja med någon sport, men visste inte vilken. Då föreslog min lillasyster Emilia att jag skulle bli en sån som står och hejar.
Så Gabriella till att söka på internet och där hittade hon Linköping Lightnings.
– Fast vad de egentligen gjorde fattade jag inte riktigt. Jag trodde som min syster att det var så att man stod och hejade lite på matcherna. Men det var så mycket mer än så. Hela program att utföra.
Tre träningar i veckan har hon med det lag hon själv deltar i, Lady Elite. Utöver det tränar hon yngre tjejer, 10–13 år, i gruppen Starlets, två pass i veckan.
Cheerleading utövas i högt tempo och innehåller flera moment: gymnastik, hopp, dans, bygg och akrobatik. Målet är ett synkroniserat framförande som utstrålar energi och glädje.
Byggdelen kan ibland se lite farlig ut, i alla fall för den som befinner sig på toppen av pyramiden, men Gabriella Esmerson säger att hon aldrig är den som befinner sig högst upp i formationerna.
– Där behövs lite kortare och lättare tjejer. Jag är mer stark än vig och är alltid på golvet.
Och hur var det nu med jämförelsen egna laget kontra flicklaget? Att delta eller att vara ledare?
Svaret kommer snabbt.
– Det är nog nästan roligare att vara ledare.
Lika snabbt svarar hon också på frågan om vad det är som gör ledarsysslan så rolig.
– Det är så kul att se andras utveckling och deras glädje över att de klarar olika tricks.
Vad är viktigt att tänka på som ledare?
– Att vara positiv och förstående. Att få tjejerna att känna sig trygga med både mig och det de gör på golvet.
Om du får önska vad som helst i julklapp, vad önskar du då?
– En egen träningshall.