Det är robottätt i Fredrik Löfgrens bolag Dyno Robotics. I slutet av hallen väntar den nya Elsa.
Fredrik Löfgren skapade sin första robot 1999. Som sexåring. Genom åren har Corren följt honom och hans robotar som dansar, spelar fotboll och uppträder på Kungliga operan. Han blev känd för många 2017 när hans robotar Elsa, Ariel och Merida deltog i TV:s tävling Talang och i fotbolls VM för robotar. Samma år hindrade polisen honom från att delta i Studentorkesterfestivalens stora folkfest Kårtegen i Linköping – genom att ta beslag på hans förarlösa bil – en av de första i landet.
Vi möter Fredrik Löfgren på hans företag Dyno Robotics där han både fysiskt tillverkar robotar och utvecklar mjukvara. Företaget huserar i ett rivningsobjekt i Vasastan, Linköping. Utanpå ser den låga äldre byggnaden inte så innovativ ut, men på insidan är det nyskapande med flera robotar som finns omkring i lokalerna. En 3D-printer håller på att skriva ut delar som Fredrik ska kunna använda till sina nya robotar.
Hon har gjort sitt på Flygvapenmuseet och överlämnat sitt guidejobb till den nya Elsa.
Vissa av Fredriks robotar har redan gjort sitt och gått i pension. Som till exempel den allra första guiden på Flygvapenmuseet. Hon står i hallen, klädd i försvarmaktens paraduniform och med pilotsolglasögon på. Det fungerar som en påminnelse om hur fort utvecklingen går.
Elsa som Fredrik skapade som student och som blev en kändis.
På plats är också Fredrik Löfgrens kändisrobot Elsa som blev populär för sex, sju år sedan. Hon blev först känd som en dansande robot på TV. Sedan lärde sig Elsa spela fotboll och deltog i VM för robotar. Ett tag senare programmerades Elsa för att kunna utföra arbete i ett lager. Fredriks senaste Elsa ser lite annorlunda ut jämfört med tidigare Elsor. Den nya jobbar som guide på Flygvapenmuseet nu. Där möter hon besökare och svarar på deras frågor.
Ett exemplar av guiden Elsa finns också på plats. Flera andra museer i landet är intresserade av henne, enligt Fredrik Löfgren.
– Guiden Elsa kommunicerar med hjälp av GPT, en teknik som kallas för "Generative pre-trained transformer" baserad på en språkmodell som gör det möjligt för chattroboten att svara på frågor och prata på ett naturligt sätt. Det är väldigt omdiskuterat just nu eftersom chatGPT släpptes i höstas och allmänheten började använda den. Men tekniken har funnits länge och använts sedan 2020 inom vissa kretsar.
Och här är den nya Elsa som jobbar som guide på Flygvapenmuseet.
När vi på Corren testar guiden Elsa pratar vi med henne om allt möjligt. Det märks att hon är en fena på fakta kring Flygvapenmuseet men hon kan också mycket om annat. Om Fredrik frågar henne. När Correns utsända ställer en enkel fråga – vad heter du – tar Elsa en liten paus.
– Elsa har problem med dialekter och personer som bryter på andra språk. AI-robotar tränas på historisk data utifrån medielandskapet som också domineras av vita män som inte bryter. Det är ett problem som vi är medvetna om, säger han.
När Fredrik ställer samma fråga svarar Elsa snabbt.
Om en chattrobot möter och pratar med tio kvinnor som bryter på olika sätt kan den lära sig förstå?
– Ja.
Fredrik Löfgren visar robotens knappt synliga pincett som ska plocka pistiller till saffran - mycket snabbare än en människa.
En hel del av Fredriks robotar är sålda till andra företag där de redan utför ett arbete. Men några robotar som är på plats är fortfarande inte helt färdiga och de "tränas" inför sina kommande uppgifter. En sådan robot har en liten, liten pincett och övar saffranplockning. Ingen lätt uppgift eftersom det går åt 150 blommor till ett gram saffran. Varje blomma har tre pistiller som knappt syns och det är de som ska plockas. Ett företag som odlar saffrankrokus utanför Södertälje ville ha en sådan AI-robot.
Och här är blommorna som Fredriks robot övar att plocka pistillerna (den lila tråden som han håller mellan tummen och pekfinget).
Men det är långt i från att bara fysiska jobb kommer att ersättas av robotar, menar Fredrik som själv använder sig av GPT. Han har ingen ekonom på sitt bolag utan gör alla upphandlingar med hjälp av chattroboten.
– Jag ser det som att en juniorassistent hjälper mig. Den läser in grundinformation och gör förarbetet för att jag ska kunna fatta rätt beslut. Men jag förstår att människor är oroliga för att förlora sina jobb. En del har hittills trott att AI-robotar enbart ska ta över det tunga arbetet. Men om kontorsjobb också utförs av robotar är frågan vilka jobb som det finns kvar för människor.
Han har respekt för oron men han anser att företag som fortsätter att jobba som för tio år sedan kommer att bli utkonkurrerade. Ungefär så som det blev när industrin automatiserades.
– AI är hjälpmedel som människor ska dra nytta av. Tillsammans blir vi starkare. Redan nu utförs en hel del jobb inom kirurgin och biomedicin av robotar. I Kungsbacka sa några socialsekreterare upp sig i protest eftersom kommunen tog hjälp av AI inom försörjningsstöd. Men det fungerar bra, det är färre klagomål och lättare att upptäcka fel. Och så är det inom flera områden.
3D printern i full fart. Här tillverkar Fredrik Löfgren vissa delar till sina blivande robotar.
Fredrik ser fram emot att robotar inom en snar framtid kommer jobba parallellt med människor inom tjänstesektorn för att lära sig och öva innan de helt och hållet tar över uppgifterna. Nyckelfrågan då är vad gör man med människor? Men det är ingenting att vara rädd för, menar Fredrik.
– Robotarna ska jobba åt oss och vi människor ska ägna oss åt varandra. Vi får mer tid åt våra barn, partner och våra äldre. Och vi kommer att må bättre när vi slutar stressa. Mänskligheten har funnits i cirka 200 000 år men samhället har varit uppbyggt kring kapitalism och avlönat arbete endast under de senaste 200 åren. Vi måste byta samhällsform.
Finns det inte risk att AI så småningom vill göra sig av med oss?
– Myten om onda robotar kommer från bland annat Hollywoods filmindustri. Vi ska inte vara oroliga för att robotar ska vara onda, de har inga känslor och det är låg sannolikhet att de kan utveckla dem. Men det som kan hända är att AI hamnar i fel händer och används i onda syften. Vi bör prata om det mycket mer.
Men om AI uppfattar oss som det största klimathotet? Kan inte slutsatsen vara att det är bäst om vi dör?
– AI fattar att vi har vår plats i ekosystemet men vi kommer inte att finnas på näringslivskedjans topp då som nu. AI kommer inte att mörda oss för klimatets skull men kan däremot begränsa oss för att lösa klimathotet. Då får vi kanske sluta flyga och börjar åka bil bara på lördagar.
Det kungliga firandet i Linköping hade Elsa i fokus någon timme.
Enligt Fredrik Löfgren är AI- och klimathotet de två största frågorna som världen behöver ta itu med och diskutera mer. Men han tror inte på att det går att pausa AI-utvecklingen så som ett stort antal AI-experter och forskare bett om i ett öppet brev publicerat av Future of Life Institute 22 mars.
– Brevet satte frågan på dagordningen och det är bra. Många blev både förvånade över hur långt vi har kommit. Men det är svårt att pausa utvecklingen, det är bara de goda som verkligen skulle pausa. Varken Kina eller Ryssland skulle göra det utan de skulle utnyttja paustiden för att hinna i kapp oss i väst som har ett försprång.