Redan när SVT:s vallokalsundersökning presenteras klockan 20.00 på valkvällen spår de preliminära siffrorna om ett rejält tapp för Centerpartiet. Från 8,61 procent av rösterna i valet 2018 visar undersökningen nu att partiet ser ut att landa på 7,7 procent. Det blir inte bättre när de faktiska siffrorna från landets vallokaler börjar registreras. Ju fler räknade röster, desto lägre resultat för Centern.
När Annie Lööf kliver upp på scenen på partiets valvaka några timmar senare är fiaskot ett faktum.
“Det är klart att vi inte är nöjda med de siffror vi ser just nu”, blir hennes kommentar till medlemmarna i publikhavet.
Om tre dagar ska Annie Lööf kalla till en presskonferens i riksdagen för att berätta att hon kommer att avgå som partiledare efter ett drygt decennium på posten. Då ska jakten på en ny ledare påbörjas. Snart ska det börja pratas om ett namn som än så länge är okänt för de flesta svenskar.
Muharrem Demirok spenderar valkvällen 2022 på hotell Slottsparken, intill domkyrkan i Linköping. Med en öl i ena handen och telefonen i andra följer han den, för partiet, dystra rösträkningen. Han känner ett vemod sprida sig i kroppen. Inte bara över siffrorna på tv-skärmarna, utan också över att hans egen tid i kommunpolitiken snart är till ända. Det är dags att ta sig an nya, större uppdrag. Men just nu, när ölglasets innehåll sakta töms, har han ingen aning om hur stort det där uppdraget kommer att bli. Just nu kan han omöjligt föreställa sig det omvälvande halvår som ligger framför honom. Han kan i den här stunden inte ana att han i februari nästa år ska ta över ordförandeposten från kvinnan på tv-skärmen som just nu håller sitt tal till medlemmarna.
Det blir snabbt trångt i möteslokalen i stadshuset. Lika trångt blir det på det temporära presentbord som ställts upp längs ena väggen. Blombuketter och choklad. Böcker och brädspel.
Det är en grå fredag och Muharrem Demiroks sista dag i de här lokalerna. Här är han ett välkänt namn och rummet är fyllt av partivänner, kommunkollegor och näringslivstoppar som vill tacka mannen som fram tills nu varit samhällsbyggnadsnämndens ordförande i Linköping.
Den senaste veckan har hans namn spridits långt utanför Östergötlands gränser, sedan han presenterats som en av tre kandidater till ny partiledare för Centerpartiet. Plötsligt är “Murre” en person som det börjat talas om i hela Sverige. Inte minst på Twitter, i kolumner och i poddar där politiska experter och tyckare börjat att kalla honom för “underdogen” i kampen om partiledarposten. De två andra kandidaterna, Daniel Bäckström och Elisabeth Thand Ringqvist, anses mer etablerade.
“Det är nog ingen som tror att Muharrem Demirok har en chans att bli ny partiledare i Centerpartiet”, skriver Aftonbladets kolumnist My Rohwedder i en artikel som delas flitigt i sociala medier. När samma tidning några veckor senare gör en undersökning tillsammans med företaget Demoskop ska resultatet visa att hela 45 procent av C-väljarna inte alls vet vem Muharrem Demirok är.
Just nu, den här sista dagen i stadshuset, är han fortfarande något av en doldis för svenska folket, men genom åren har Muharrem Demirok kommit att bli ett välkänt ansikte inom det egna partiet. I dubbla omgångar har han suttit i partistyrelsen och har i flera år varit ledamot i partiets verkställande utskott. Han har varit medlem i Centerpartiet i 20 år och kommunalråd i 14 av dem.
I en av de första intervjuer som Muharrem Demirok gjorde med Corren, i maj 2005, berättade han att han såg sig själv som en stadspojke som aldrig besökt en bondgård innan han kom till Linköping 1998. I intervjun sa han också att eftersom han själv är född och uppvuxen i Vårby gård är utanförskapet bland ungdomar från förorten en av de viktigaste politiska frågorna för honom.
2006 tog han plats som ordinarie ledamot i Linköpings kommunfullmäktige. För Linköpingsborna gjorde han sig under åren känd som kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor. Han blev i det närmaste ansiktet utåt för bygget av Vallastaden och fick utstå mycket hård kritik för ett beslut om en ny bussfil på Hamngatan.
Fram tills alldeles nyligen har Muharrem Demirok sagt klart och tydligt nej när lokal media frågat om han skulle kunna tänka sig att ta över som partiledare efter Annie Lööf.
– Med allt jag hör, och det som jag själv har varit utsatt för, i kombination med att man är pappa och partner så inser man att det är en uppoffring utöver det vanliga. Där ser jag inte mig själv att orka med en resa som partiledare, säger han i en intervju med Corren så sent som i september 2022.
Nu har han plötsligt ändrat sig. Han säger att många medlemmar har hört av sig och uppmuntrat honom att kandidera, att han haft många samtal med kollegor i partiet. Beslutet att till slut tacka ja togs, säger han, efter samtal med sin fru.
– Hon sa två väldigt avgörande saker. Hon har varit med på hela min resa, med hat och hot som jag har utsatts för, och hon sa att "om du kliver av på grund av det så har ju de här personer vunnit. Då har vårt engagemang varit förgäves". Den andra saken som hon sa var "om du tackar nej nu, då kommer vi fundera över hur det hade kunnat blivit under resten av våra liv".
När alla presenter är öppnade och snittarna ätits upp lämnar Muharrem Demirok in sitt passerkort i receptionen. Sedan lämnar han byggnaden och kommunpolitiken.
Gångtunneln mellan Riksdagshuset och Kanslihuset erbjuder en optimal vy över Stockholms innerstad. Därifrån syns rusningstrafiken över centralbron, stadshuset som lyses upp i skymningen. Vattnet som letar sig fram mellan stadens stenbyggnader.
Muharrem Demirok har ännu inte hunnit vänja sig vid den bombastiska utsikten. Han har ingenting emot det storslagna, det vittnar en viss plastgran på Stora torget i Linköping om, men det tar en stund att acklimatisera sig till en ny verklighet.
– Men på något sätt känner jag mig ganska trygg i de här korridorerna ändå. Trots att jag inte hittar alls, säger han och tittar ut genom de stora glaspartierna igen.
Två månader har gått sedan valet, en vecka sedan han lämnade stadshuset i hemstaden för sista gången. Han har också hunnit med ett av fyra stopp på den kandidatturné han just nu genomför tillsammans med Elisabeth Thand Ringqvist och Daniel Bäckström. Efter ett tvekande svar om att viga homosexuella har den sistnämnde räknats ut av politiska experter. Man menar att det är omöjligt att som partiledare för Centerpartiet svara något annat än ett självklart ja på frågan. Därmed har "Murres" chanser ökat.
Medan Muharrem Demirok blickar ut över huvudstaden passar hans nyss tilldelade pressekreterare Andrea Herlitz på att kolla över dagens schema. Möte med utbildningsutskottet, möte med Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet, poddinspelning på partikansliet. Planering inför nästa turnéstopp i Piteå. Ytterligare möten. Votering i Riksdagen.
Det är utbildning som ska komma att bli Muharrem Demiroks främsta fråga under kandidatperioden. Redan när Corren träffade honom ett par dagar efter kandidatnomineringen lyfte han skolan som en punkt där Centerpartiet kan bli bättre och under hösten har han vid flera tillfällen pratat om att rikta resurser, samordna skolvalet och skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla elever. När han nu, efter att ha blivit meddragen från utsikten över Stockholms skyline, kommer in på utskottets möte är han återigen tydlig:
– Jag vill lyfta utbildning ännu mer i min kandidatur. Jag har gjort det lite redan och jag märker att mina medkandidater gärna hakar på och kopierar mig lite i de frågorna, säger han med ett skratt.
Det blir eftermiddag och under en kort paus mellan två möten slår sig Muharrem Demirok ner i en av fåtöljerna i riksdagens enorma bibliotek. Den lokala politiken känns långt borta i de här rummen.
– Välkommen till narcissisternas paradis, säger han till Correns reportrar och slår ut med händerna.
Han berättar att han har fått börja tänka extra mycket på hur han uttrycker sig i media nu, sedan nyheten kom om att han är en av kandidaterna. Uttalanden kan numera plötsligt få stor effekt.
– Men samtidigt har jag varit tydlig med medlemmarna att jag är fortfarande “Murre”. Jag kan inte försöka sälja in mig som något annat. What you see is what you get.
Pressekreteraren tittar på klockan igen. Räknar hur många minuter det är kvar till nästa punkt på schemat.
– Skolan är grunden vi bygger stabila samhällen på. Det finns en otrolig potential i att satsa och investera på skolan, och se till att den får andra förutsättningar. Tyvärr ser man ofta på landsbygdsskolorna, från både kommun- och regionhus, som en kostnad och inte som en investering. Det synsättet måste vi ändra.
Muharrem Demiroks ord möts av applåder. Det är kandidatturnéns tredje stopp och i den stora salen i föreningslokalen utanför Alvesta har tre långbord dukats upp. Längst bak finns limpmackor och kaffe i pappmugg för den som vill förse sig själv. I entrén har gästerna mötts av tre stora banderoller, var och en föreställande en av de tre kandidater som vill efterträda Annie Lööf.
Två av Muharrems barn, tvillingarna som de ofta får tituleras som i pappas sociala medier, har fått följa med till Alvesta den här lördagen. Deras ögon vandrar mellan sin far uppe på scenen och mobiltelefonerna i händerna. Att kombinera familjeliv med arbete är inte helt enkelt när schemat ser ut som det gör. Under ett av Correns många möten med Linköpingskandidaten den här hösten berättar han att dottern frågat om hela familjen behöver flytta om pappa blir partiledare.
– Jag förstod att hon då börjat ta in det här på riktigt. Att det här skulle kunna få konsekvenser. Det kändes speciellt, för att göra den här resan är inte bara mitt beslut. Det berör flera personer. Min familj.
Under turnéstoppet får Centerpartiets medlemmar chans att ställa frågor till de tre kandidaterna och när utfrågningen i Alvesta är avklarad den här lördagen konstaterar flera i publiken att Muharrem Demirok har skött sig bra uppe på scenen. Han har varit snabb i replikerna och återigen satt fokus på skolfrågan. Trots att han själv benämnt sig som en “förortskille” genom åren har han kunnat ge svar på de många landsbygdsfrågorna från publiken.
– Jag tycker att han lyfter – jag fick ett väldigt gott intryck. Han är ödmjuk i sina svar, säger Karin Nilsson, före detta centerpartistisk riksdagsledamot, till Corren.
Tintin Julle, från Centerpartiets ungdomsförbund, håller med.
– Nu är vi team "Murre", säger hon.
Strålkastarna på scenen har slocknat, men just nu ser det plötsligt ljust ut för "underdogen" från Linköping.
Samtalet kommer en tisdag. Det är Andrea Herlitz, Muharrem Demiroks pressekreterare, som ringer upp Correns reporter och helt enkelt säger som det är.
– "Murre" är dömd för misshandel två gånger på 90-talet.
Det är december och det har gått bra för Muharrem Demirok i kampen om partiledarposten. Bättre än många kunnat ana. Den okända kommunpolitikern från Linköping har skött sig strålande på kandidatturnén och kunnat ge de önskade svaren under medlemmarnas utfrågningar. Precis som hemma i Linköping har han en förmåga att nå igenom bruset, även i nationella sammanhang. Nyligen meddelade Centerkvinnorna att de ser "Murre" som sin kandidat.
Men så kommer nyheten som förändrar allt. Hemligheten som han burit inom sig sedan 90-talet måste offentliggöras. Gör han det inte själv är risken stor att någon annan gör det. Att föregå ett avslöjande i kvällspressen är trots allt en slags skademinimering.
Det handlar om två fall av misshandel. Den första på gymnasieskolan i Stockholm, den andra i en kö till krogtoaletten i Linköping. I båda fallen ska Muharrem Demirok ha skallat den andra personen. När han själv ringer upp Corren, efter redaktionens korta samtal med hans pressekreterare, är han lugn men allvarlig.
– Även om det är två misstag som ligger långt bak i tiden är det frågor som har legat djupt inne i mig behäftade med ånger och en hel del skam. Det här är det sista valvet jag har, ett sånt där valv man låser och aldrig mer vill öppna.
I samtalet säger han att han själv inser att det här är något som borde ha framkommit i ett tidigare skede.
– Det är klart att jag känner att jag borde ha lyft det förut, men det är och har varit svårt att prata om. Kandidaturen har varit en öppen process som har påverkat mig mycket. Jag har träffat tusentals centerpartister som har visat mycket uppskattning och otroligt stöd, det har gjort att jag insett att jag kan vara med och påverka Centerns väg framåt – att det är inom räckhåll. Då kan jag inte bära med mig den här hemligheten utan jag måste vara öppen mot medlemmarna.
Tror du att det är kört nu i racet om partiledarposten?
– Nej, det tror jag inte. Jag hoppas jag kan få definieras för den jag är idag och min politiska gärning, inte vad som hände för 24 eller 28 år sen. Det är klart att det här riskerar min kandidatur men jag vill vara öppen och ärlig med centerpartisterna. Nu är det upp till dem – och jag kan inte be om något annat än att de ska kunna se bortom mina misstag från unga år.
Under dagen sprids nyheten över Sverige. TT. Aftonbladet. DN. SVT. Expressen. Snart trendar sökningen “Murre” på Twitter. Kritikerna vässar pennan men Muharrem Demirok blir i sina egna kommentarsfält också hyllad av vänner och följare som anser att han är modig som talar ut om händelserna på 90-talet.
I mellandagarna skriver kolumnisten Lena Mellin en text i Aftonbladet med rubriken “...så var det bara en kvar” där hon menar att det bara är Elisabeth Thand Ringqvist som fortfarande är kvar i matchen om att ta över efter Annie Lööf. Bilden till artikeln föreställer Muharrem Demirok med ett stort, rött kryss över ansiktet. Ett par veckor senare publicerar Expressen en artikel där man pratat med ett av brottsoffren. “Han var ute efter att bråka”, blir rubriken.
Muharrem Demirok ser ut över rummet som kryllar av journalister. Alla ansikten är riktade mot honom nu. På det lilla ståbordet framför honom trängs mikrofoner och till vänster om honom har en stor skylt med texten “Vår nya partiledare” satts upp. Bredvid står valberedningens ordförande Jan Andersson, och det blir han som först tar till orda. Han är kort och koncis:
– Vi föreslår i dag den person som har stödet och förmågan att leda Centerpartiet in i framtiden. Valberedningens förslag är Muharrem Demirok.
Kamerorna börjar smattra. Ljuset har åter riktats mot lokalpolitikern från Linköping. Han som inte skulle ha en chans. Han som var uträknad redan från början och som dömdes ut på nytt när misshandelsdomarna offentliggjordes. Nu står han där – ändå.
När han själv ombeds uttrycka sina känslor kring valberedningens förslag säger han:
– Det är en stor dag för mig. När jag befann mitt i valrörelsen i Linköping fanns inte det här på tapeten. Sen har det, under kandidatturnéns gång, vuxit fram och när jag har haft ett så starkt stöd bland medlemmarna har det ändå funnits en känsla av att det här kan gå. Medlemmarna verkar tycka att jag står för något bra.
Beskedet att Muharrem Demirok föreslås bli ny partiledare för Centerpartiet innebär att hans redan tajta schema blir ännu tajtare. Det innebär också att granskningen från tidningar och media tas upp på nytt. Under veckorna som följer skrivs oräkneliga artiklar om de gamla misshandelsdomarna. Vad säger det egentligen om en persons karaktär att ha två domar av den här typen mot sig, undrar många. Att kandidaten fram tills nu också haft dubbla medborgarskap och att han har släktskap med personer i Turkiets president Erdogans närhet skrivs det också om.
Kritik kommer till och med från det egna partiet. Den 2 februari ska Centerpartiet hålla en extra partistämma i Helsingborg där tanken är Muharrem Demirok ska utses till partiledare av medlemmarna. Nu skriver tre av ombuden en debattartikel som publiceras i Aftonbladet där man menar att kandidatprocessen varit undermålig och att den kandidat som nu valts väcker många frågetecken. Man skriver:
“Det större problemet är valberedningens till synes helt obefintliga arbete med att göra en analys ur säkerhetshänseende och det faktum att den föreslagna kandidaten har turkiskt medborgarskap och släktband raka vägen in i Erdoganregimen.”
Det är minutschema som gäller för Muharrem Demirok under veckorna fram till Centerpartiets extra partistämma. För några månader sedan gick han själv på stan i Linköping, tog en fika på favoritcafét på bakgatan till Stora torget. Nu måste allting planeras i sekunder för att få schemat att gå ihop och plötsligt har kommunfullmäktigemöten bytts ut mot medverkan i tv-sändningar och tidningar.
Samtidigt som han hela tiden försöker lyfta skolfrågan i intervjuer och på sina sociala medier fortsätter kritiken mot honom strömma in från flera håll. Han kallas för Erdogan-anhängare, islamist och en säkerhetsrisk för Sverige.
– Att det har varit mycket fokus på mig som person var väntat. Man får också förstå att jag är en helt ny figur på riksplanet och alla behövde väl hantera mina "triggers" och få ut dem ur systemet, säger han till Corren ett par dagar innan extrastämman.
Kritiken pågår in i det sista. Den 1 februari publiceras en debattartikel i Aftonbladet där flera anonyma Centerpartister inte skräder orden i sin kritik mot Muharrem Demirok. En person säger i artikeln att den framtida partiledaren “söndrar och härskar”. En annan kommenterar hans ledarskap med orden “Han har ’House of cards’ som favoritserie, vilket säger mycket”.
Muharrem själv väljer då att inte kommentera partivännernas kritik.
– Jag måste tyvärr säga att Muharrem Demirok, du är inte min partiledarkandidat. Jag vill föreslå för stämman att vänta in den fullständiga valanalysen och inte välja någon partiledare i dag utan vänta till den ordinarie stämman i höst.
Det går ett sus genom publiken när Västerbottenombudet Lars Bäckströms uttalar orden. Lamporna i hotellkomplexets stora konferenssal kastar ett dovt, grönt ljus över människorna längs bänkraderna. Längst fram sitter Muharrem Demirok, bredvid Annie Lööf och Maud Olofsson. Han ser upp mot mannen på scenen med neutral blick.
Nyss har Annie Lööf hållit sitt sista tal som partiledare. Snart ska Muharrem hålla sitt första. Han har övat under förmiddagen. Det sitter som en smäck. Ännu en gång ska han trycka på Centerns ställning i skolfrågan. Skolpengen ska göras om, den som tar störst ansvar ska få mest betalt. Han ska också prata om trygghet, om att det är dags för partiet att vara modigare och vara tuffare mot kriminella gäng. Han går igenom formuleringarna igen.
“Men allt är inte som det ska. Vårt hem har börjat få sprickor. Vi ser det när allt för många elever går ur skolan utan fullständiga betyg eller när barn inte kan äta sig mätta hemma. När det hänsynslösa våldet och gängkriminaliteten sprider sig över landet. Vi vet vikten av att laga det som är trasigt och inte bara måla över felen. Vi vet att det kan ta tid, men vi vet också att det krävs grundläggande infrastruktur och en förmåga att se hela landet."
Det blir inga applåder när Lars Bäckström lämnar den stora scenen. Inte heller när ombudet Bo Hagström från Gullspång tar ordet och råkar kalla Muharrem Demirok för “Murak”. Och när det till slut blir dags att föreslå ny partiledare hörs inga protester. Istället blir svaret från stämman ett rungande “JA”.
Kamerorna börjar smattra igen. Han är van vid dem nu. Van att bli betraktad, granskad och synad i sömmarna.
Han reser sig upp från stolen på första raden, rättar till kavajen. Sedan tar han steget upp på scenen.
En flash i mobilen. “Chocksiffra för nya C-ledaren”.
Kvällspressen gör klart att Muharrem Demirok fått en mardrömsstart som ny partiledare för Centerpartiet. Det visar en ny mätning där dryga 1 400 svenskar tillfrågats och där endast fyra procent uppger att man har ganska eller stort förtroende för mannen som ska leda Centern in i framtiden. Den lägsta siffran för en ny partiledare på flera decennier.
“Är han över huvud taget lämplig som partiordförande för Centern?”, undrar en ledarskribent i Arbetarbladet.
“Med Demirok som partiledare kommer Centern hamna nära fyraprocentsspärren”, menar en annan ledarskribent på Östersunds-Posten.
Det har gått dryga fem månader sedan den där valkvällen på hotell Slottsparken. Fem månader som för Muharrem Demirok bestått av turbulens och ständig mediabevakning. Dagar som kantats av osäkerhet, plötsliga hinder och oväntade utmaningar.
Nyhetspusharna som pumpas ut till mobiltelefoner över hela landet vittnar om att utmaningarnas tid inte är över. Den har precis börjat.
