Jörgen Ahlberg beskriver hur Visage technologies och andra företag i Mjärdevi gått ihop i olika samarbeten. "Hade vi varit nere på stan hade det varit jättesvårt", säger han.
Brukar du ha svårt att gissa folks ålder? Du är nog inte ensam. För hur ser man egentligen skillnad på nån som är 30 år, och nån som fortfarande bara är 29?
Även om det kan verka svårt, så finns ett företag i Mjärdevi som utvecklat ett program för att göra just det. Visage technologies heter företaget, och har gått från att vara ett hobbyprojekt till en spelare i hundramiljonersklassen på lite drygt tio år.
– Det var en konstig känsla när jag insåg att jag kunde leva bättre på min hobby än på mitt riktiga jobb. Sen har det ju blivit ett väldigt riktigt jobb, säger styrelseordförande Jörgen Ahlberg.
Så hur hamnade de här?
Det hela började år 2002, när Jörgen Ahlberg grundade bolaget ihop med två forskarkollegor. Verksamheten vilade på algoritmer som Jörgen Ahlberg och medgrundaren Igor Pandžić utvecklade på kvällar och helger, och som kunde få datorer att känna igen bilder på ansikten. Affärsidén var att göra animeringar av ansikten som kunde följa hur ett verkligt ansikte rörde sig. Som i en animerad film – tänk Avatar.
– Vår första slogan var "the face animation company". Men vi var inte bra på att göra snygga saker, vi skulle ha behövt en graphic designer. Även om vi tekniskt fick till rörelserna på den tiden så såg det fortfarande fult ut.
Företaget harvade på, men det tog liksom aldrig fart.
– Vi försökte lite olika grejer genom åren och sålde lite grann, men 2013 var det ett forskningslabb som hörde av sig och frågade: "den här interna mjukvaran ni har för att följa ansiktsrörelser, kan inte vi få köpa den?". Då fick vi en aha-upplevelse: "det är kanske här det finns en marknad?"
Intresset för algoritmerna som kunde "se" och följa ansikten visade sig mycket riktigt vara större än intresset för ansiktsanimeringarna. Senare har tekniken bland annat kommit att användas av banker för att verifiera identiteten hos personer som scannar in sina körkortsbilder.
Efter det här första stora genombrottet utvecklades företaget vidare till att även analysera bilder på annat än ansikten. Genom kontakt med en avdelning inom Autoliv, som idag ägs av Qualcomm, fick Visage technologies uppdraget att hjälpa dem i utvecklingen av algoritmer som kan känna igen vägskyltar och annat man kan tänkas stöta på i trafiken.
Det samarbetet pågår än idag, och har visat sig vara en stor succé för Visage technologies. Tittar man tillbaka ett par år så hade företaget bara en bråkdel av den omsättning man har nu – sen år 2017 har den stigit från drygt 20 miljoner kronor till över 100 miljoner kronor i det senaste redovisade bokslutet 2022.
– Det som har drivit tillväxten mest de senaste åren är verksamheten tillsammans med Qualcomm, att titta på till exempel vägbanor och vägskyltar från bilar.
Jörgen Ahlberg är styrelseordförande på Visage technologies, som förutom Mjärdevi också har kontor i Tranås och Zagreb i Kroatien.
Idag sitter deras teknik exempelvis i Mercedes bilar av modellen S-klass. Tekniken gör det möjligt för bilarna att vara självstyrande i vissa moment, som att köra innanför vägstrecken, hålla avstånd till fordonet framför, eller fickparkera.
Kontakten med Qualcomm beskriver Jörgen Ahlberg som en positiv följd av att vara där man är.
– Mjärdevi är en fantastisk miljö att vara i.
– Här träffar man folk hela tiden, man är i samma lunchrestaurang. Det blir en kreativ miljön här, man hjälps åt.
Visage technologies senaste satsning stavas "virtual try-on", där man kan låta en dator skapa en virtuell bild av hur man skulle se ut om man hade exempelvis ett visst läppstift eller ett par glasögon på sig. Just nu håller man på att lansera en produkt som ska användas för att virtuellt testa just smink.
– Det finns inte så många konkurrenter och det är väldigt svårt tekniskt att få till så att det blir realistiskt. Vi ligger väldigt bra till där, och det är en jättestor marknad. Så nu gör vi en satsning på det och sen får vi se hur det går!
En fördel med de program som Visage technologies utvecklat är att de inte behöver kommunicera med en extern server, till skillnad från konkurrenter som Microsoft. "De får ju en mer träffsäker igenkänning, men det är ju inte sådär jättekompatibelt med GDPR alla gånger."
Hur funkar då den AI-teknik som ligger bakom allt det här?
Lite förenklat kan man säga att företaget har lärt ett program att känna igen exempelvis ett ansikte genom att mata in en väldig massa bilder av ansikten i programmet. När programmet sedan presenteras en ny bild att analysera så utgår den från de bilder den sett tidigare. Verkar den nya bilden vara tillräckligt lik de gamla så gör programmet bedömningen att det är ett ansikte det ser. På liknande sätt har programmet tränats i att även känna igen ansiktets olika delar och hur de ser ut i olika vinklar, för att kunna följa hur det rör sig i en video.
Den svåraste delen av arbetet, oavsett vad det är för bilder som ska analyseras, är att få tag i den data som krävs för att lära programmen att känna igen rätt saker.
– En sak som alla som jobbar med AI nuförtiden kämpar med är tillgång till bra data att träna på. Det gäller i alla grejerna vi gör. Ska man lära programmet att exempelvis uppskatta hur gamla folk ser ut att vara, då måste man ha hundratusentals bilder på olika människor.
Just det problemet har Jörgen Ahlberg och hans team löst på ett snillrikt sätt – de har hämtat bilder på skådespelare från filmdatabasen IMDB. Programmet tränas sedan i att känna igen exempelvis en trettioåring genom att det får se en stor mängd bilder på personer i den åldern.
– Det som är bra med IMDB är att det finns bilder på samma människa, som kanske varit skådis i 20 år, i olika åldrar. Då gör man en automatisk ansiktsigenkänning för att hitta var ansiktet är i bilden. Sen så finns det en tagg på bilden som säger från vilken film det är, och då vet man också vilket år det är. Och då går det att räkna ut åldern.
Tekniken har bland annat använts av en butik i Kroatien för att bedöma åldern på kunder som vill gå in i avdelningen med alkohol, så att endast de som ser ut att ha åldern inne släpps in.
"Det som har drivit tillväxten mest de senaste åren är verksamheten tillsammans med Qualcomm, att titta på till exempel vägbanor och vägskyltar från bilar", säger Jörgen Ahlberg.
Företaget har även mjukvara som kan jämföra två bilder för att bedöma om det är samma människa på båda bilderna. Jörgen Ahlberg är väl medveten om att tekniken skulle kunna användas i övervakningssyfte, så som det sker i länder som Kina.
– Man kan ju inte vara i den här branschen och inte tänka på det. Det är väl också en av anledningarna till att det inte är just igenkänningen av personer som vi har fokuserat på, säger han.
För honom och hans medarbetare är det därför viktigt att de inte säljer sin mjukvara till kunder som kan använda den i illasinnade syften.
– Vi har tackat nej till kunder också. Det här företaget är ju liksom jag och mina kompisar, det här ska kännas bra. Det ska inte finnas nån tvekan.