Men nu utreder kommunen och Trafikverket om det är möjligt att leda Ostlänken och stambanan i en borrad tunnel under stora delar av Linköping.
Det var många som blev förvånade när Linköpings kommun för några veckor sedan offentliggjorde att man tillsammans med Trafikverket startat en utredning om en järnvägstunnel för Ostlänken. Men vänta nu, tunnelalternativet avskrevs ju för flera år sedan? Kommunen har ju varit tydlig med att en bro är det enda alternativet eftersom en tunnel blir för dyr?
En bullrande barriär
Ska man ge en kortfattad förklaring så är det så här: Den pågående arkitekttävlingen om Resecentrum och Linköpings nya innerstad har visat det som många människor med kunskap om stadsplanering har sagt i flera år: Om vi bygger en stor järnvägsbro mitt i det som ska bli Linköpings nya hjärta så är risken stor att den kommer att bli en bullrande barriär som hämmar innerstadens utveckling för mycket lång tid framöver. Därför utreder man nu om det finns geotekniska möjligheter att lägga järnvägen i en borrad tunnel.
Ansågs för dyr
Tunnelalternativet har varit på tapeten tidigare. 2006 gjorde konsultbolaget Arison en utredning som visade att det var fullt möjligt att bygga en tunnel med fyra spår under Stångån. De skissade på en tunnel som skulle bli 1 600 meter lång med perronger 12 meter under marken. Tunneln skulle byggas med cut-and-cover-teknik vilket innebär att man gräver ner, gjuter tunneln, och fyller på med jord ovanpå. Kostnaden uppskattades till 2,5 miljarder mer än en bro.
Det alternativet ansågs för dyrt och togs inte med i den vidare planeringen.
– På den tiden hade vi helt fokus på att få igenom ett beslut om Ostlänken. Då kunde inte vi som kommun hålla på att vela, vi var tvungna att sätta ner foten, och då blev det broalternativet, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Muharrem Demirok (C).
Dominerande bro
Under flera år var det bara bro som gällde. Men många varnade för problemen: En bro med minst fyra, kanske flera, spår i bredd kommer att bli ett mycket dominerande inslag i en del av staden som man samtidigt vill utveckla till ett attraktivt innerstadsområde vid Stångåns stränder. Brofästena kommer bli långa och stora, och brofästen är inte någon tillgång när man ska planera en stad.
Svår uppgift
När Linköpings kommun utlyste en arkitekttävling för hela området stod beslutet fast. I förutsättningarna till de sex arkitektteamen ingick att Ostlänken och stambanan skulle gå på en bro över Stångån.
Men uppgiften att jämka ihop den stora järnvägsbron med de andra ambitionerna för området visade sig vara svår.
– Alla arkitektteamen har sagt att det är jättesvårt, och inget av förslagen löser problemen helt och hållet, säger Muharrem Demirok.
Borrad är billigare
I kommunens diskussioner med Trafikverket kom så tunnelalternativet upp på nytt. En tunnel skulle lösa många av problemen och ge stadsplanerarna mycket större spelrum att skapa en tilltalande innerstad. Men är det värt kostnaden?
Konsultbolaget Sweco fick förra året i uppdrag att se vad en tunnel med cut-and-cover-teknik skulle kosta och räknade fram en svindlande prislapp på nio miljarder.
– Det är mycket, mycket dyrt. Så därför snabbutreder vi nu om det finns möjlighet att borra en tunnel, eftersom den tekniken är billigare, säger Muharrem Demirok.
Finns det berg?
Det ska gå fort. Frågan om tågen ska gå på en bro eller i en tunnel får inte försena arbetet med Ostlänken och Resecentrum.
– Finns det något berg att borra i, och hur djupt ligger det? Vi kommer att göra en geoteknisk undersökning för att se om det överhuvud taget är möjligt att borra en tunnel, säger Håkan Gunnar, projektansvarig på Trafikverket.
Redan till årsskiftet måste kommunen fatta beslut om man ska gå vidare med bro- eller tunnelalternativet.
– Det är ett stort beslut som kommer att ha betydelse för Linköping under mycket lång tid framöver, säger Muharrem Demirok.