Forskarvärlden är mycket splittrad i sin syn på geoengineering. Många pekar på de enorma politiska och etiska problem som är förknippade med sådana projekt. Det finns inga internationella regelverk att luta sig emot, och det är lätt att föreställa sig vilka konflikter som kan uppstå om ett land beslutar sig för att på egen hand börja manipulera jordens klimat.
Svårt att överge- Ett annat vanligt motargument är att om vi börjar forska på geoengineering nu så kommer vi snart att vilja testa det. Historien visar att vi har svårt att lämna en teknologi som vi en gång beslutat att satsa på, säger Victor Galaz, statsvetare och forskare på Stockholm Resilience Center.
Många är också oroade för att en satsning på geoengineering skulle göra att det långsisktiga arbetet att överge fossil energiproduktion skulle avstanna, världen skulle fortsätta att tuta och köra med olja och kol.
Folkliga protesterI Storbritannien vaknade en folklig opinion mot geoengineering när det så kallade SPICE-projektet skulle genomföras hösten 2011. Med hjälp av en heliumballong skulle en slang lyftas en kilometer upp i luften för att sprida vattenaerosoler. Forskarna skulle därefter mäta teknikens avkylande effekt för att få underlag för fortsatta beräkningar.
Försöket ansågs fullständigt riskfritt, men möttes ändå av massiva protester från stora miljöorganisationer. De hävdade att vattenaerosolen lätt kan bytas ut mot kemikalier om försöket utvecklas vidare, något som vore mycket mera riskfyllt. SPICE-projektet genomfördes aldrig och har nu lagts ner.
Vilken teknik är hetast just nu?
- Koldioxidborttagning och partiklar i stratosfären. Rymdspeglar är det nog ingen som tror på, svarar Victor Galaz.
Forska eller inte forska. Vad tycker du?
- Det är dags att börja forska kritiskt och tvärvetenskapligt, frågan får inte hamna i händerna på ingenjörer. De sociala och etiska dimensionerna måste vara centrala, säger Victor Galaz.