Översättningsappar har blivit allt mer vanligare inom sjukvården när det är svårt att få tag i tolkar och för att minska tolkkostnaderna.
När man kommer som flykting till Sverige har man rätt till tolk för att kommunicera med myndigheter. Det kan gälla allt från intervjuer med Migrationsverket och kontakt med Arbetsförmedlingen till besök hos läkare. Men det är inte vid all form av kontakt man har rätt till en tolk. Det gäller framför allt möten där viktig information ska utbytas. Många gånger ställer anhöriga, som kan svenska, upp och hjälper till med tolkningen.
Enligt Språkservice, landets största tolkförmedling, bokas det mellan 1,5 och 2 miljoner tolkuppdrag årligen i Sverige, till en kostnad av två miljarder. År 2021 genomfördes 60 938 tolkuppdrag i Region Östergötland, vilket kostade 31 miljoner kronor.
För att dra ner på kostnaderna har hälso- och sjukvården använt sig av bland annat digitala lösningar. Enligt Worldish, ett av mjukvaruföretagen som jobbar med detta, har kostnaderna minskat på vissa avdelningar, men det är fortfarande dyrt och problemet handlar om mer än bara pengar.
– Många gånger är det låg kvalitet på tolkningen. En del tolkar är outbildade eller okunniga och det kan leda till misskommunikation. Det behövs en blandning av medicinskt certifierade tolkar och kvalitetsgodkända digitala kommunikationsverktyg, säger Naveen Sasidharan, operativchef på Worldish.
Den nya regeringen, bestående av L, M, KD och med stöd av SD, vill utreda rätten till tolk och föreslår en begränsning för personer med uppehållstillstånd och svenskt medborgarskap.
Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster. Det ska övervägas att införa en avgift för nyanlända efter att en viss tid förflutit sedan uppehållstillstånd beviljats. Den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga ska öka. (ur Tidöavtalet)
Jens Kofoed Hansen, vd på Språkservice, är mycket kritisk till förslaget.
– Ska patienten betala för tolktjänsten kommer det att få stora konsekvenser i form av felbedömningar och felbehandlingar och troligtvis kommer fler barn att bli involverade i föräldrarnas hälsa. Många fel får stora konsekvenser och kostnaderna kommer inte att minska utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
"Det kommer att kosta pengar i form av felbedömning och felbehandling. Kostnaderna kommer inte att minska utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv", säger Jens Kofoed Hansen, vd på Språkservice, om att begränsa rätten till tolk.
Förutom det ekonomiska anser regeringen att en begränsning av tolkstöd skulle kunna bidra till en ökad integration. SD, ett av partierna som förespråkar förslaget, tycker att begränsningen skulle kunna ge incitament till människor att lära sig svenska och bli en del av sitt nya land.
Att minskning av tolkar skulle bidra till en ökad vilja av att lära sig svenska är naiva uttalanden, tycker Språkservices vd.
– Ingen, och jag menar ingen, vill ha en tolk med sig när man träffar gynekologen eller om ska träffa sin son eller dotters lärare och prata betyg. Varför skulle man vilja ha det? Det är en missuppfattning att människor skulle överutnyttja detta, säger Jens Kofoed Hansen.
Däremot tycker tolkförmedlaren att man absolut ska diskutera kvaliteten och satsa på utbildning och utveckling av tolkar.
Ett parti som har drivit frågan länge är Sverigedemokraterna.
– Jag tycker att det är totalt orimligt att man kan få tolk obegränsad tid i Sverige. Jag tycker absolut att det ska regleras så att man har rätt till tolk i de skeden där det behövs i början, säger Chris Dahlqvist, gruppledare för SD i Linköping.
"Det är ett problem att folk har varit här alldeles för länge i Sverige och inte kan prata svenska. Vi måste komma till roten på problemet", säger Chris Dahlqvist, gruppledare SD.
Om man är äldre och har svårt att lära sig språket?
– Det finns alltid ett undantag. Det kan handla om att man har någon form av handikapp som gör att man har svårare att lära sig. Men när man kommer till Sverige ska man lära sig det svenska språket.
Men vad tycker sjukvården om förslaget?
Erik Müssener, verksamhetschef på akuten i både Norrköping och Linköping, säger att han har inte varit i några diskussioner kopplat till förslaget. Men utifrån sin profession som läkare så har han svårt att se att andra enheter inte skulle betrakta detta som problematiskt.
– Det är ett problematiskt förslag som försvagar den vården som patienter har rätt till, säger Erik Mϋssener.
Hur ser behoven av tolkar ut?
– Vi har dagligen behov av tolkar. Beroende på möjligheter och hur pass snabbt tillgång vi har så utnyttjar vi, till en stor utsträckning, språktolkar. De hjälper oss att kunna kommunicera med patienter. Genom dem försäkrar vi att vi får den informationen vi behöver för att kunna ta ställning för vilken vård vi ska erbjuda patienter.
"Det är ett problematiskt förslag som försvagar den vården som patienter har rätt till", säger Erik Müssener, verksamhetschef på akutkliniken.
Müssener nämner också risken med att flera kommer att nyttja anhöriga.
– Det finns situationer där anhöriga definitivt inte ska tolka. Det kan handla om misstanke om våld i nära relation. Då är det olämpligt att ha anhöriga. Det är kanske förövaren som sitter, tolkar och vinklar det som sägs. Dessutom är det ett väldigt stort ansvar att lägga på en anhörig.
Sjukvårdspersonal och tolkförmedlingar kan drabbas om förslaget blir verklighet, men det drabbar främst icke-svensktalande patienter. Att förstå och göra sig förstådd kan vara livsavgörande.
Ghaidaa Allahham är 61 år och har bott i Sverige i 5 år. För henne är tolken en nödvändighet i kontakten med sjukvården. Hon kan inte föreställa sig en dialog med läkaren utan en tolk.
Ghaidaa Allahham menar att språkbrist och låg inkomst hänger oftast ihop, därför är det lite svårt att bekosta egen tolk.
– Även om jag har gått SFI och kan klara mig i det vardagliga är det jättesvårt för mig att göra mig förstådd under ett vårdsbesök. Det är en annan terminologi. Det skulle ta mycket av personalens tid om jag skulle försöka förklara själv och då är det inte ens säkert att jag får fram budskapet, säger Ghaidaa, på sitt hemspråk arabiska.
Om du skulle behöva betala för tolk, vid vilka tillfällen skulle du då göra det?
– Om jag var tvungen att betala för sjukvårdstolk så skulle jag göra det. Men många som inte kan språket har oftast inget jobb.
Molham Haj Ahmad är 47 år och har bott i Sverige i knappt tre år. Han har inte exakt samma uppfattning som Ghaidaa. Han ser en positiv aspekt av förslaget.
– Jag tror att en begränsning av tolktjänster skulle kunna motivera vissa personer att vara mer självständiga och lära sig bättre svenska. Sedan är det många tolkar som tolkar fel och vrider och vänder på det som sägs, säger han.
Själv använder Molham dock tolk när han träffar vårdpersonal och föredrar att ta intervjun på hemspråket.
Enligt Språkservice utgör tolkstödet cirka 10 procent av personernas vårdkontakt. Resten får man klara sig med hjälp av bland annat digitala lösningar. För individen är tolkstödet en liten fast avgörande del, menar tolkförmedlaren.