ĂversĂ€ttningsappar har blivit allt mer vanligare inom sjukvĂ„rden nĂ€r det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag i tolkar och för att minska tolkkostnaderna.
NÀr man kommer som flykting till Sverige har man rÀtt till tolk för att kommunicera med myndigheter. Det kan gÀlla allt frÄn intervjuer med Migrationsverket och kontakt med Arbetsförmedlingen till besök hos lÀkare. Men det Àr inte vid all form av kontakt man har rÀtt till en tolk. Det gÀller framför allt möten dÀr viktig information ska utbytas. MÄnga gÄnger stÀller anhöriga, som kan svenska, upp och hjÀlper till med tolkningen.
Enligt SprĂ„kservice, landets största tolkförmedling, bokas det mellan 1,5 och 2 miljoner tolkuppdrag Ă„rligen i Sverige, till en kostnad av tvĂ„ miljarder. Ă r 2021 genomfördes 60 938 tolkuppdrag i Region Ăstergötland, vilket kostade 31 miljoner kronor.
För att dra ner pÄ kostnaderna har hÀlso- och sjukvÄrden anvÀnt sig av bland annat digitala lösningar. Enligt Worldish, ett av mjukvaruföretagen som jobbar med detta, har kostnaderna minskat pÄ vissa avdelningar, men det Àr fortfarande dyrt och problemet handlar om mer Àn bara pengar.
â MĂ„nga gĂ„nger Ă€r det lĂ„g kvalitet pĂ„ tolkningen. En del tolkar Ă€r outbildade eller okunniga och det kan leda till misskommunikation. Det behövs en blandning av medicinskt certifierade tolkar och kvalitetsgodkĂ€nda digitala kommunikationsverktyg, sĂ€ger Naveen Sasidharan, operativchef pĂ„ Worldish.
Den nya regeringen, bestÄende av L, M, KD och med stöd av SD, vill utreda rÀtten till tolk och föreslÄr en begrÀnsning för personer med uppehÄllstillstÄnd och svenskt medborgarskap.
UtgÄngspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjÀnster. Det ska övervÀgas att införa en avgift för nyanlÀnda efter att en viss tid förflutit sedan uppehÄllstillstÄnd beviljats. Den statliga kontrollen och kvalitetsbedömning av tolkar som arbetar för det offentliga ska öka. (ur Tidöavtalet)
Jens Kofoed Hansen, vd pÄ SprÄkservice, Àr mycket kritisk till förslaget.
â Ska patienten betala för tolktjĂ€nsten kommer det att fĂ„ stora konsekvenser i form av felbedömningar och felbehandlingar och troligtvis kommer fler barn att bli involverade i förĂ€ldrarnas hĂ€lsa. MĂ„nga fel fĂ„r stora konsekvenser och kostnaderna kommer inte att minska utifrĂ„n ett samhĂ€llsekonomiskt perspektiv.
"Det kommer att kosta pengar i form av felbedömning och felbehandling. Kostnaderna kommer inte att minska utifrÄn ett samhÀllsekonomiskt perspektiv", sÀger Jens Kofoed Hansen, vd pÄ SprÄkservice, om att begrÀnsa rÀtten till tolk.
Förutom det ekonomiska anser regeringen att en begrÀnsning av tolkstöd skulle kunna bidra till en ökad integration. SD, ett av partierna som föresprÄkar förslaget, tycker att begrÀnsningen skulle kunna ge incitament till mÀnniskor att lÀra sig svenska och bli en del av sitt nya land.
Att minskning av tolkar skulle bidra till en ökad vilja av att lÀra sig svenska Àr naiva uttalanden, tycker SprÄkservices vd.
â Ingen, och jag menar ingen, vill ha en tolk med sig nĂ€r man trĂ€ffar gynekologen eller om ska trĂ€ffa sin son eller dotters lĂ€rare och prata betyg. Varför skulle man vilja ha det? Det Ă€r en missuppfattning att mĂ€nniskor skulle överutnyttja detta, sĂ€ger Jens Kofoed Hansen.
DÀremot tycker tolkförmedlaren att man absolut ska diskutera kvaliteten och satsa pÄ utbildning och utveckling av tolkar.
Ett parti som har drivit frÄgan lÀnge Àr Sverigedemokraterna.
â Jag tycker att det Ă€r totalt orimligt att man kan fĂ„ tolk obegrĂ€nsad tid i Sverige. Jag tycker absolut att det ska regleras sĂ„ att man har rĂ€tt till tolk i de skeden dĂ€r det behövs i början, sĂ€ger Chris Dahlqvist, gruppledare för SD i Linköping.
"Det Àr ett problem att folk har varit hÀr alldeles för lÀnge i Sverige och inte kan prata svenska. Vi mÄste komma till roten pÄ problemet", sÀger Chris Dahlqvist, gruppledare SD.
Om man Àr Àldre och har svÄrt att lÀra sig sprÄket?
â Det finns alltid ett undantag. Det kan handla om att man har nĂ„gon form av handikapp som gör att man har svĂ„rare att lĂ€ra sig. Men nĂ€r man kommer till Sverige ska man lĂ€ra sig det svenska sprĂ„ket.
Men vad tycker sjukvÄrden om förslaget?
Erik MĂŒssener, verksamhetschef pĂ„ akuten i bĂ„de Norrköping och Linköping, sĂ€ger att han har inte varit i nĂ„gra diskussioner kopplat till förslaget. Men utifrĂ„n sin profession som lĂ€kare sĂ„ har han svĂ„rt att se att andra enheter inte skulle betrakta detta som problematiskt.
â Det Ă€r ett problematiskt förslag som försvagar den vĂ„rden som patienter har rĂ€tt till, sĂ€ger Erik MÏssener.
Hur ser behoven av tolkar ut?
â Vi har dagligen behov av tolkar. Beroende pĂ„ möjligheter och hur pass snabbt tillgĂ„ng vi har sĂ„ utnyttjar vi, till en stor utstrĂ€ckning, sprĂ„ktolkar. De hjĂ€lper oss att kunna kommunicera med patienter. Genom dem försĂ€krar vi att vi fĂ„r den informationen vi behöver för att kunna ta stĂ€llning för vilken vĂ„rd vi ska erbjuda patienter.
"Det Ă€r ett problematiskt förslag som försvagar den vĂ„rden som patienter har rĂ€tt till", sĂ€ger Erik MĂŒssener, verksamhetschef pĂ„ akutkliniken.
MĂŒssener nĂ€mner ocksĂ„ risken med att flera kommer att nyttja anhöriga.
â Det finns situationer dĂ€r anhöriga definitivt inte ska tolka. Det kan handla om misstanke om vĂ„ld i nĂ€ra relation. DĂ„ Ă€r det olĂ€mpligt att ha anhöriga. Det Ă€r kanske förövaren som sitter, tolkar och vinklar det som sĂ€gs. Dessutom Ă€r det ett vĂ€ldigt stort ansvar att lĂ€gga pĂ„ en anhörig.
SjukvÄrdspersonal och tolkförmedlingar kan drabbas om förslaget blir verklighet, men det drabbar frÀmst icke-svensktalande patienter. Att förstÄ och göra sig förstÄdd kan vara livsavgörande.
Ghaidaa Allahham Àr 61 Är och har bott i Sverige i 5 Är. För henne Àr tolken en nödvÀndighet i kontakten med sjukvÄrden. Hon kan inte förestÀlla sig en dialog med lÀkaren utan en tolk.
Ghaidaa Allahham menar att sprÄkbrist och lÄg inkomst hÀnger oftast ihop, dÀrför Àr det lite svÄrt att bekosta egen tolk.
â Ăven om jag har gĂ„tt SFI och kan klara mig i det vardagliga Ă€r det jĂ€ttesvĂ„rt för mig att göra mig förstĂ„dd under ett vĂ„rdsbesök. Det Ă€r en annan terminologi. Det skulle ta mycket av personalens tid om jag skulle försöka förklara sjĂ€lv och dĂ„ Ă€r det inte ens sĂ€kert att jag fĂ„r fram budskapet, sĂ€ger Ghaidaa, pĂ„ sitt hemsprĂ„k arabiska.
Om du skulle behöva betala för tolk, vid vilka tillfÀllen skulle du dÄ göra det?
â Om jag var tvungen att betala för sjukvĂ„rdstolk sĂ„ skulle jag göra det. Men mĂ„nga som inte kan sprĂ„ket har oftast inget jobb.
Molham Haj Ahmad Àr 47 Är och har bott i Sverige i knappt tre Är. Han har inte exakt samma uppfattning som Ghaidaa. Han ser en positiv aspekt av förslaget.
â Jag tror att en begrĂ€nsning av tolktjĂ€nster skulle kunna motivera vissa personer att vara mer sjĂ€lvstĂ€ndiga och lĂ€ra sig bĂ€ttre svenska. Sedan Ă€r det mĂ„nga tolkar som tolkar fel och vrider och vĂ€nder pĂ„ det som sĂ€gs, sĂ€ger han.
SjÀlv anvÀnder Molham dock tolk nÀr han trÀffar vÄrdpersonal och föredrar att ta intervjun pÄ hemsprÄket.
Enligt SprÄkservice utgör tolkstödet cirka 10 procent av personernas vÄrdkontakt. Resten fÄr man klara sig med hjÀlp av bland annat digitala lösningar. För individen Àr tolkstödet en liten fast avgörande del, menar tolkförmedlaren.