Linköpings tågstation ska ligga inne i staden. På den punkten är Niklas Borg (M) mycket bestämd.
Trafikverket utreder nya höghastighetsjärnvägar längs stambanorna Stockholm–Malmö och Stockholm–Göteborg. Hittills finns bara beslut om att bygga på tre delsträckor: Ostlänken Järna–Linköping, Göteborg-Borås och Hässleholm-Lund.
Längst i planeringen har Ostlänken kommit. Här har regeringen fattat ett så kallat tillåtlighetsbeslut och planen är att börja bygga 2024.
Men vid sidan av den planeringen har Trafikverket fått regeringens uppdrag att se om det går att bygga nya stambanor – inklusive Ostlänken – billigare. Det är det uppdraget som nu har redovisats.
Tidigare har de nya stambanorna bedömts kosta cirka 245 miljarder kronor, om de byggs enligt ursprungsförslaget. Den summan har Trafikverket nu höjt till 295 miljarder kronor. Detta bland annat för att stadspassagerna i Ostlänken bedöms bli dyrare än väntat.
Regeringsuppdraget gick ut på att ta fram förslag på stambanor för högst 205 miljarder kronor. Trafikverket redovisar fyra förslag, utan rangordning, som ligger på 150, 200, 220 och 235 miljarder kronor.
Besparingarna består framför allt i att flera stationer har strukits. I det billigaste alternativet trafikeras varken Vagnhärad, Nyköping, Skavsta, Tranås, Landvetter eller Mölndal. Det alternativet är en helt separat höghastighetsbana, utan kopplingar till regionaltåg.
Norrköping får i alla fyra förslagen sin station förlagd utanför staden, Linköping i tre av dem.
Trafikverket konstaterar att de fyra besparingsförslagen skulle innebära att planeringen för Ostlänken måste göras om. Det skulle i ett av förslagen medföra en försening på tre år, i de övriga förslagen med minst sex år. Då kan Ostlänken börja byggas tidigast 2030.
Niklas Borg (M), kommunstyrelsens ordförande i Linköping, anser att förslagen är helt oacceptabla.
– Nu kommer det här på regeringens bord. Det jag förväntar mig av infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) är att han snabbt gör ett offentligt ställningstagande och säger att det är den ursprungliga planeringen som gäller, åtminstone för Ostlänken. Jag förväntar mig att man respekterar de ingångna avtal som gjorts med kommunerna längs sträckan och att Ostlänken får fortsatt prioritering i nationell plan, säger han.
Trafikverket påpekar i rapporten att ändrade planer för Ostlänken skulle få stora konsekvenser för Ostlänkskommunerna. Den skrivningen välkomnar Niklas Borg.
– Skulle man göra ett omtag nu, där man både tar bort centrala stationslägen och skjuter Ostlänken på framtiden, då försvinner vårt intresse av att samverka med staten i det här arbetet, säger han.
Vad skulle det innebära för Linköping om stationen läggs utanför staden?
– Dels skulle det bli mer komplicerat att resa, vilket skulle göra att fler väljer bilen. Dels försvinner de stora nyttor som uppstår kring ett centralt läge, med möjligheter att utveckla staden runt stationen. Vi har ju varit överens med Trafikverket om ungefär var stationen ska ligga. Vi har i många år jobbat med att förvärva mark och vi har kommunicerat med företag som velat etablera sig nära det här centrala stationsläget.
Niklas Borg dömer ut besparingsförslagen som orealistiska.
– De som möjligen tycker att detta är bra är Stockholm, Göteborg och Malmö. Men jag har svårt att se att det skulle gå att samla en riksdagsmajoritet kring något av dem.