Personalen på Skattegården 72B säger att det finns en risk att personal säger upp sig om belastningen blir för hög. "Det är för barnens skull som det tar emot att göra så", säger de.
I en skarp skrivelse till barn- och ungdomsnämndens politiker beskriver Skattegårdens personal vad som sker när besparingarna blir ett faktum. Responsen de fått från politiker har varit så gott som noll.
– Vill man ha en fortsättning på det som händer nu i Skäggetorp och i andra socialt utsatta områden? Vi som jobbar här ser vad som händer. Om man inte börjar från början, med de små barnen, då kommer man inte att få stopp på utvecklingen, säger Åse Flodhag, blivande förskollärare vid förskolan Skattegården 72B.
I flera tidigare artiklar har vi berättat att Linköpings kommun varit skicklig på att söka statsbidrag för att göra mindre barngrupper i kommunens förskolor, med fler förskollärare och barnskötare per barn. Staten har beslutat att ändra reglerna för bidraget. Med nya bestämmelser får Linköpings kommun mindre bidrag och får ännu mindre 2022. Det har barn- och ungdomsnämnden valt att hantera genom att ändra organisation i förskolor och dra ned och flytta om personal, vilket meddelades i juni.
Åse Flodhag menar att konsekvenserna av en nedskärning av personal på förskolan kan få grava konsekvenser för barn, föräldrar och personal.
Larmen om pressad personal, större barngrupper, risk för personalflykt och svårigheter att uppfylla kraven i läroplanen började komma direkt efter sommaren. Personalen på Skattegårdens förskola sällar sig nu till dem som protesterar:
– Det är som att ingen ansvarig tar situationen på allvar, säger Elsa Thuland.
– De 80 miljoner kronorna som kommunen sa att man satsar på trygghet och brottsförebyggande. Var är de pengarna? Vi ser dem i alla fall inte här, säger Marie Haglund.
– Vi måste kunna ge barnen en språkutveckling så att de klarar sin utbildning. Om de inte förstår språket får de svårt att lära sig och då börjar de stöka istället, säger Åse Flodhag.
Pedagogerna anser att kopplingen mellan bristande resurser i förskolan, risk att misslyckas i skolan, och risk hamna snett i kriminalitet, är uppenbar.
"Jag kommer sakna dig." Enesa Kustura kramar om Elsa Thuland som måste sluta.
I sitt protestbrev till barn- och ungdomsnämndens politiker, med ansvar för förskolan, skriver Skattegårdens pedagoger: ”Den nya bemanningsplanen gör det betydligt svårare för oss att garantera det mest elementära: trygghet och säkerhet.” I området bor många familjer med trauman från krig och flykt, familjer där vuxna och barn har svårt att tala och förstå svenska, familjer som är så trångbodda att barn har sina ”lekrum” i hallen och madrasser placeras ut på golven i lägenheten varje kväll för att alla ska ha någonstans att sova.
Många barn från familjer med många syskon har lärt sig att kämpa högljutt om uppmärksamhet, uppträder gränslöst och har svårt att kommunicera med pedagoger och barn. De blir utagerande och riskerar att utsätta andra barn för våld. De har stora behov av språkträning i små grupper och enskilt. Barngrupper i områden som Skäggetorp behöver helt enkelt mer personal, beskriver pedagogerna.
– Jag har jobbat på förskolor i andra områden. Jag förstod inte hur annorlunda det är här förrän jag började jobba här, säger Marie Haglund.
Marie Haglund har arbetat på flera förskolor runt om i Linköping. "Jag förstod inte hur annorlunda det är här innan jag började jobba här", säger hon om att jobba i Skäggetorp.
Pedagogerna beskriver också hur de får lägga mycket tid på kommunikation med föräldrar som har frågor och behöver hjälp även med saker som att fylla i blanketter och ta kontakt med andra samhällsinstanser.
– Ofta är vi deras enda länk till det svenska samhället, säger Josefin Johansson.
"Om man inte börjar från början, med de små barnen, då kommer man inte att få stopp på utvecklingen", säger Åse Flodhag som är orolig att nedskärningar på förskolepersonal kan leda till barn som hamnar snett.
I den personalgrupp vi träffar är upprördheten nu stor – för barnens och familjernas skull, och för den egna arbetsmiljön. Några har fått besked via mejl från arbetsgivaren att deras anställning upphör, andra att de kommer att förflyttas men inte vart. De har frågor kring sin arbetssituation och undrar också hur de ska hantera frågor som de vet kommer från barn och föräldrar.
Larm om arbetsmiljön och pressen i svensk förskola har funnits länge och delvis beror det på att anställda funnit sig, säger Skattegården-pedagogerna.
– Vi har varit för fega och inte sagt ifrån, säger Malin Berg och Marie Haglund.
Utan att hota konstaterar nu samtliga pedagoger vi pratar med: Det är risk att personal säger upp sig så att situationen blir ännu mer pressad.
– Många pedagoger har en annan utbildning eller kan få andra jobb, säger Åse Flodhag.
Ingen politiker har hört av sig till dem som skickade in skrivelsen, med undantag för Elias Aguirre (S). De skulle ha träffats men träffen blev inte av.