Under söndagens möte om Fredriksbergsskolans framtid var det många föräldrar som ifrågasatte normen om 28 elever per klass. Vi får inte ens plats med så många elever i våra klassrum var den allmänna meningen.
När barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) förra veckan sa att 28 elever per klass var norm i Linköping, och att detta varit en del i besluten att lägga ner några skolor i Linköping, reagerade många.
– Vem har bestämt det och vad grundar man det på, sa bland annat en förälder på Fredriksbergsskolan, som också är lärare, när vårdnadshavare samlades till stormöte.
Just den siffran hade varken den föräldern eller andra lärare på plats hört talas om tidigare.
Något politiskt beslut handlar det heller inte om, och Elias Aguirre överlåter åt grundskolechef Christel Horsak att svara på den frågan.
– Det handlar mer om ett mått för att fastställa vilken kapacitet en enskild skola har, än att det absolut ska vara exakt så många elever i varje klass. Utifrån det måttet är det upp till varje rektor att bestämma hur många elever som ryms på en aktuell skola, säger hon.
Hon säger själv att siffran 28 är ganska hög och att det är få skolor som ligger så högt. Men, lägger hon till, det finns nybyggda skolor där man har 30 elever i varje klassrum eftersom lokalerna är anpassade efter det.
– Men storleken på klassen är en sak och hur undervisningen organiseras är en annan.
Hon pekar på att högstadieklasser generellt sett är stora och det fungerar, hävdar hon, för att delar av undervisningen sker i mindre grupper.
Antalet lärare påverkar också hur undervisningen organiseras och det hanteras i dag genom att många tjänster är kombinerade, hävdar Christel Horsak.
– Förr undervisade exempelvis en lågstadielärare i allt. I dag kan tjänsterna ha lite olika inriktning, som exempelvis matematik. Vilket betyder att lärarna som undervisar i det har flera olika klasser och då blir det också fler lärare i ett klassrum under exempelvis en mattelektion.
Finns det någon diskussion om bästa storlek på en klass?
– Nej, det är varje rektor som får titta på hur man bäst kan organisera den egna skolan. Utgångspunkten är de elever man har, säger Christel Horsak.
Men storleken har faktiskt betydelse. Det säger Pontus Bäckström som är doktorand i pedagogik och jobbar som sakkunnig på Sveriges lärare.
Trots att det inte finns jättemånga undersökningar i ämnet så genomfördes 2012 en stor svensk undersökning som visar att klasstorlek har stor betydelse långt upp i vuxenlivet. För den utbildning man väljer och sedan den lön man får som vuxen.
– Att påstå att det inte skulle spela någon roll hur stor klassen är, skulle jag säga är näst intill nonsens, säger han.
Pontus Bäckström är doktorand vid Jönköpings universitet och har bakgrund som lärare och sakkunnig på utbildningsdepartementet.
Däremot är det av mindre betydelse om klassen har 26 eller 28 elever. Klassen måste vara mindre på riktigt, kanske runt 15 elever.
Studien från 2012 visade också att storleken på klassen gynnade de svagare eleverna men spelade ingen större roll för högpresterande elever.
Att färre elever per klass spelar roll är egentligen inte så konstigt. Inte om man ser läraren som en ändlig resurs, säger Pontus Bäckström.
– Om 25 elever av 30 i en klass behöver lärarens hjälp under en lektion som är 45 minuter, då blir det väldigt lite tid till varje elev.
Men små klasser kostar pengar.
– I en politisk diskussion om hur stora klasserna ska vara vore det ärligare av politiker att säga att man förstår att mindre klasser spelar roll, men att man kanske inte kan prioritera det.