Etikprövningsnämnden anser att forskningen riskerar att förvärra brottsoffrens trauman.
All forskning på levande människor som genomförs i Östergötland måste godkännas av den regionala etikprövningsnämnden i Linköping. Varje år behandlas omkring 100 forskningsansökningar, varav en eller två får avslag.
Vid det senaste sammanträdet i december valde nämnden att avslå en forskningsansökan från Linköpings universitet. Den syftade till att undersöka bakgrunden hos de personer som blir utsatta för våld i relationer, samt de som begår våldsbrotten.
Utsatt situation
Enligt Göran Collste, vetenskaplig sekreterare i nämnden, var det huvudsakliga skälet till avslag att brottsoffren är i en utsatt situation.
– De har svårt att ge ett övervägt samtycke till deltagande, frågorna kan ytterligare förstärka det trauma de upplever och därmed kan projektet både leda till skada och vara integritetskränkande, säger han.
Nämnden anser också att en det finns en del känsliga punkter i frågeformuläret, bland annat om etnicitet. Forskaren anses inte heller kunna visa hur de tänkta resultaten ska användas i arbetet med våldsprevention.
Många vill berätta
Bakom projektet står rättsläkaren Fredrik Bäckström. Han är anställd på patologen vid Universitetssjukhuset i Linköping, men på Rättsmedicinalverkets uppdrag utför han undersökningar av våldsutsatta.
Då tittar han enbart på vilka skador som finns och hur de har uppstått. Men vid undersökningarna berättar de utsatta ofta om sin bakgrund och sociala situation. Den informationen menar han skulle kunna användas till att förbättra riskbedömningsverktygen hos exempelvis polisen.
– Det är uppenbart att om vi har en profil över de som slår och blir slagna så blir det lättare att bedöma risken för om våldet kommer att fortsätta eller eskalera, säger han.
Inte stigmatiserande
När det gäller etnicitet menar han att frågorna är kopplade till hur lång tid det tar mellan brott och att anmälan sker.
– Det handlar inte om att stigmatisera en grupp, utan om att ta reda på om det är svårare att göra en anmälan för de personer som inte kan svenska eller förstår systemet. I så fall kanske man behöver ge ut informationsfoldrar på fler språk.
Han tycker inte heller att brottsoffren är i en direkt utsatt situation. Hans upplevelse är att de flesta känner en lättnad över att få prata ut med en läkare. Dessutom skulle alla ha möjlighet att avböja ett deltagande i studien.
– Vi får se om det blir en överklagan till den centrala etikprövningsnämnden. I så fall måste vi kanske ta bort en del frågor. Jag tycker att det är en viktig studie som kan göra stor nytta.