Cirka 30 procent av svenskarna konsumerar så mycket alkohol att det klassas som en riskkonsumtion, det vill säga en högre risk för följdsjukdomar som cancer och hjärtproblem.
I Sverige begränsas alkoholförsäljningen av staten med Systembolagets monopol och alkoholskatten är ganska hög. Ändå har alkoholkonsumtionen inte minskat något märkvärdigt. Cirka 30 procent av svenskarna konsumerar så mycket alkohol att det klassas som en riskkonsumtion, det vill säga en högre risk för följdsjukdomar som cancer och hjärtproblem.
Marcus Bendtsen, universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård på Linköpings universitet, sökte ett nytt sätt att nå dem som vill ha hjälp att dricka mindre.
2019 påbörjades en forskning vid Linköpings universitet med syfte att undersöka om digitala interventioner kunde bidra till att minska intag av alkohol. Studiedeltagarna rekryterades online och de som deltog fördelades i två grupper. Den ena gruppen fick stödet omedelbart och den andra gruppen fick använda sig av befintliga resurser och motivera sig själva till att dricka mindre.
Rent praktiskt handlade det om att deltagaren fick ett sms på söndagskvällen där den ombeds uppge hur mycket alkohol som druckits i veckan. För en del var bara den avstämningen tillräcklig för hjälp och reflektion, menar forskningsledaren.
När användaren uppgett veckans alkoholkonsumtion, klassas det efter Socialstyrelsens riktlinjer. Gränsen för riskdrickande är till exempel 14 standardglas/vecka som man eller 9 glas som kvinna.
Efter tre år av forskning visade studien att effekten av stödet var jämförbar med andra digitala interventioner från internationella studier. De som fick stödet drack 25 procent mindre än de som inte fick stödet.
Det problematiska med att minska alkoholintag är stigman som finns kring ämnet, menar forskningsledaren.
– Jag skulle vilja våga påstå att i Sverige är normen att man ska kunna dricka alkohol – alla ska kunna hantera sin alkoholkonsumtion. Det är lite fult att ha alkoholproblem. Säger man till sin familj att man ska sluta röka så stöttar alla en, men säger man att man ska sluta med alkohol helt och hållet då blir det andra reaktioner, säger Marcus Bendtsen.
"Var man än går blir man erbjuden alkohol. Går man på restaurang så får man en vinlista i handen utan att ha frågat om det. Tänk dig någon som ska sluta röka och var man än går så får de en cigg", säger Marcus Bendtsen, forskare på LiU.
Forskare nämner två fördelar med stödet. Digitala verktyg är ekonomiska och de passar om någon inte vill vända sig till hälso- och sjukvården.
Forskarna utvecklar nu en app som kan användas av personer som har det behovet. Appen ska anpassas efter användare då det kan till exempel handla om olika åldersgrupper. Det görs också hälsoekonomiska utvärderingar för att se den långsiktiga effekten om ett sådant verktyg börjar användas brett.
"Över 70 procent av svenskarna dricker alkohol på regelbundna basis. Det är svårt att säga att ett sådant stöd skulle ändra hela samhället. Vill man förändra samhällsbilden ska man kanske göra det på policynivå", säger forskaren Marcus Bendtsen.