Övervakningskamerorna sattes upp på gården i Johannelund under hösten, efter att en 17-åring folkbokförd på adressen anhållits för trippelmord.
På innergården, bara meter från porten där någon detonerade en sprängladdning under natten till torsdagen, sitter två övervakningskameror sen några månader tillbaka. Det är tillfälliga kameror som kräver att tillstånd förnyas var tredje månad.
Kamerorna sattes upp efter att en 17-åring, som är folkbokförd på adressen, anhållits för tre mord i Stockholmsområdet.
Åtgärden lyckades inte förebygga torsdagens sprängning, men det var heller inte främsta syftet med att sätta upp kamerorna på gården.
– Det vi har sett historiskt är att det inte ger en så brottsförebyggande effekt med kameror. En gärningsperson kanske är så pass motiverad att man inte bryr sig om kameran, eller så ser den inte kameran i ett stressat tillstånd, säger Ann-Christine Rehnström, Lokalpolisområdeschef.
Varför har ni då satt upp dem?
– Det brottsförebyggande är ju en del. Men sen har vi också utredningssyftet och där har vi god hjälp av kameror. Då kan vi se antingen gärningspersoner eller vittnen som vi kan följa upp, eller något annat som man kan koppla till utredningen av själva brottet.
Kameramaterialet är till stor hjälp när polisen ska utreda ett brott som begåtts, menar Lokalpolisområdeschef Ann-Christine Rehnström.
En man greps kort efter sprängningen. Kan du bekräfta att kameran här spelat en roll för att gripandet kunnat ske så fort?
– Nej, jag kan inte det, det är ju förundersökningssekretess, säger Rehnström och tillägger:
– Men ser man historiskt så har vi ju väckt åtalpå sprängningsförsöket i Ekholmen på Järdalavägen, där har kamerorna varit till jättegod hjälp för oss. Så kamerorna är ett verktyg polisen har fått som ger effekt på riktigt.
Manne Gerell är forskare i kriminologi vid Malmö Universitet och del i världens största pågående studie om kameraövervakning och dess effekter på brottslighet. Enligt honom finns det ingen forskning som visar att kamerabevakning är till hjälp för att förhindra sprängningar och skjutningar.
– Det är så pass ovanliga brott att det är svårt att forska på, så det vet vi ingenting om tyvärr. Och även om det skulle finns en brottsförebyggande effekt så betyder det inte att brottsligheten försvinner. I de brott där det hjälper så minskar de med kanske 15-20 procent.
Manne Gerell, forskare i kriminologi vid Malmö Universitet, deltar i världens största studie om kameraövervakningens effekter på brottslighet.
Det som forskningen visar är att materialet från kamerorna ökar chansen att lösa den här typen av grova brott, men det är inte klart huruvida det är värt pengarna.
– Man kan säga att kamerorna minskar brottsligheten lite grann och ökar chanserna att klara upp brotten lite grann. Men det är långt ifrån säkert att det är den mest kostnadseffektiva insatsen man kan göra.
Kamerorna används förebyggande på två sätt, dels genom att fungera avskräckande och dels genom aktiv övervakning. Det senare är dock ovanligt i Sverige, enligt Manne Gerell.
Övervakningskamerorna är tillfälliga och tillståndet behöver förnyas var tredje månad.
I Linköping görs dagliga bedömningar av var polisen ska fokusera sina resurser, berättar Ann-Christine Rehnström.
– Kamerorna är igång dygnet runt och vi har personer som har möjlighet att titta på dem både live och i efterhand, men vi har många kameror i Linköping och vi kan inte sitta och titta på alla live samtidigt.
Som det ser ut nu kommer kamerorna på innergården att sitta kvar.
Ur integritetssynpunkt: hur beslutar ni om vilka kamerors sändningar ni ska titta på? Finns det någon risk för godtycke?
– Vi har ju inte resurser att titta på andra kameror än dem vi behöver kolla på utifrån polisiärt syfte. Så det finns inte en chans att vi skulle kunna sitta och kolla godtyckligt på kamerorna.