Örjan Smedby är röntgenläkare och forskare med inriktning mot den tekniska sidan. Han ser möjligheter att skona patienterna från den metod med kranskärlsröntgen som varit rådande sedan 1960-talet, där man för in en tunn slang, kateter, i kärlet och sprutar in kontrastmedel medan patienten ligger i en datortomograf.
– I framtiden kommer man bara att föra in katetrar om man tänker behandla; exempelvis kärlförträngningar med ballongvidning. Vi vill inte att man ska använda katetrar bara för att ställa diagnos, eftersom metoden kan vara riskfylld för patienten, menar Örjan Smedby.
Hjärt- och kärlsjukdomar är folksjukdomar. Senast i helgen visade forskning från Uppsala att var fjärde man hade synliga åderförkalkningar, så kallade plack, i åtminstone den ena halspulsådern.
– Det finns olika farliga plack, berättar Örjan Smedby: Plack med fett, plack med bindväv och plack med kalk. Plack med mycket fett men bara lite bindväv tror man är allra farligast.
På några års sikt hoppas Örjan Smedby att hans forskning ska ge bättre möjligheter att skilja på ofarliga och farliga plack. Till sin hjälp har han dels en av världens modernaste datortomografer, som finns på Universitetssjukhuset i Linköping sedan två år tillbaka, dels medarbetare som utvecklar mjukvara som gör det möjligt att avbilda kärlväggen, avgöra vilken typ av vävnad som finns där, och mäta förändringarna.
Dessutom vill projektet ta reda på vilken betydelse formen hos det blodförande hålrummet i kranskärlet har för hjärtmuskelns försörjning. Ytterligare ett mål är att kunna minska stråldosen till patienten.
Själv träffar Örjan Smedby i likhet med de flesta röntgenläkare sällan patienter. Det är kardiologen på US som rekryterar patienter. Örjan Smedbys forskning handlar mest om den tekniska kompetensen. Att göra undersökningsinstrumenten bättre.
– Jag skulle vilja att detta sen blir tillgängligt för patienter runt om i världen. Att det kommer till nytta. Vi hoppas också att såna här metoder ska kunna bli så snabba att de går att använda kliniskt, inte bara för patienter i Linköping.
Vad innebär pengarna ni fått från Hjärt-Lungfonden?
– Det innebär fortsatt försörjning av en till två medarbetare. Att vi kan fortsätta med det här. Vi har dessutom redan tidigare fått ungefär lika mycket, eller en miljon kronor per år, från Vetenskapsrådet.