Ingen kan veta exakt vad en ny järnväg mellan Stockholm och Malmö och mellan Stockholm och Göteborg skulle kosta. Det enda som är säkert är att de som inte vill ha ny järnväg hävdar att det är för dyrt medan förespråkarna hävdar att nyttan uppväger kostnaden.
I våras meddelade Trafikverket att de räknat på kostnaden igen. Från att ha haft ett spann mellan 190 och 320 miljarder kronor blev de mer precisa och angav 230 miljarder kronor plus/minus 30 miljarder.
Professor Sebastian Stichel, som är chef för järnvägsgruppen vid KTH i Stockholm tycker att Trafikverket borde räkna en gång till. Enligt KTH:s beräkningar kan järnvägen byggas för mellan 160 och 190 miljarder kronor.
– Jag säger inte att Trafikverket har fel, men vi vill be dem att räkna en gång till. De har relativt tidigt bestämt sig för att använda en teknik med betongdäck, vi vill att de ska räkna på att bygga med ballast, säger han.
Han är inbjuden till Linköping av Svenska järnvägsklubben för att berätta om sin och KTH:s forskning. Järnvägsklubben är en förening för specialintresserade och den här lördagen fick de till och med höra mer detaljer än vad tjänstemännen på näringsdepartementet fick när Sebastian Stichel var där och berättade om KTH:s forskningsresultat.
Att bygga med ballast innebär att krossat berg läggs ut och så betongslipers och räls på det. Den här metoden blir billigare än att gjuta betong, men den kräver å andra sidan lite mer underhåll. Det är just kostnaden för underhåll som är Trafikverkets starkaste motargument.
Sebastian Stichel hävdar dock att Trafikverket misstagit sig. Marken i södra Sverige består till stor del av lera och för att kunna gjuta en stadig betongkonstruktion måste de först påla ner till berggrunden.
Det kommer att bli dyrt.
Används tekniken med bergkross så blir det istället relativt billigt att bygga och relativt billigt att korrigera spåren den dag det behövs.
KTH har dessutom forskat kring vad höghastighetsjärnväg kostat i andra länder – de har räknat samman 13 järnvägsbyggen i Europa. I genomsnitt har det kostat 230 miljoner kronor per kilometer.
I Spanien och Frankrike används tekniken med ballast och där blev kostnaden i genomsnitt 200 miljoner kronor per kilometer. Om den kalkylen skulle gälla även i Sverige så skulle den 720 kilometer långa järnväg som planeras kosta cirka 144 miljarder kronor.
Eftersom Sverige generellt har sämre markförhållanden för bygge av järnväg så blir KTH:s kalkyl att en svensk höghastighetsjärnväg kostar någonstans mellan 160 och 190 miljarder kronor.
Enligt Sebastian Stichel finns dessutom ytterligare möjlighet att få ner kostnaden. En höghastighetsjärnväg ska klara hastigheter på upp till 320 kilometer i timmen. Det innebär extremt stora kurvradier. Om man istället, på de allra mest krävande passagerna, sänker farten till 280 eller 300 kilometer i timmen så kan rälsen läggas med snävare kurvor just där. Det skulle innebära minskad kostnad, men bara 2 eller 3 minuter längre restid på sträckan Stockholm–Malmö.