Distansundervisning har varit en av restriktionerna under en stor del av pandemin. För många elever har hemskola blivit det "nya normala".
Organisationen Läkaruppropet bildades i mars 2021 som en följd av att flera läkare och forskare gemensamt gick ihop för att kritisera det man ansåg vara regeringens alltför hårda restriktioner.
I skrivande stund har organisationen 24 414 medlemmar varav 97 uppges vara forskare och 1 574 medicinsk personal.
Som programförklaring angavs att man ville minska restriktionerna och förbättra skyddet för riskgrupper. Ett av kraven i mars 2021 handlade bland annat om att upphöra med all distansundervisning i grund- och gymnasieskola.
Ett annat skäl mot färre restriktioner – skriver man på sin hemsida – är att medelåldern för de som dött av covid är 84 år, ”vilket är högre än medellivslängden i Sverige.”
Ann-Cathrine Engwall är en av forskarna bakom Läkaruppropet. Hon bor i Uppsala och arbetar som fristående konsult och rådgivare.
Ann-Cathrine Engwall, immunolog, virolog och doktor i molekylär cellbiologi med immunologisk inriktning är en av forskarna bakom Läkaruppropet. Restriktioner som begränsar företag och individer ifrågasätter hon starkt.
– När man inför den här typen av restriktioner måste man ha ett helhetsperspektiv. Väldigt få drabbas numera av så svåra coronainfektioner. Däremot kostar den här typen av åtgärder väldigt mycket, både samhällsekonomiskt och hälsomässigt.
Hon menar att man måste se till hur många som dör av sjukdomen och säger att vi ständigt exponeras för, och bär på, olika virus som vårt immunsystem hanterar snabbt utan att vi blir sjuka. Hon kallar det för en terrorbalans mellan virus och immunsystem.
– Exponeras vi mindre än normalt rubbas balansen. Jag är inte förvånad över att vi blivit mer mottagliga för exempelvis RS-virus, säger hon.
Hennes dom över restriktionerna är hård.
– Om tio år kommer världen betrakta lockdown och hårda restriktioner som ett grymt, psykologiskt och inhumant experiment.
Att sammanslutningen kallar sig Läkarupproret när det inte är en stor andel vare sig av medicinska forskare eller annan medicinsk personal som skrivit under uppropet, tycker Ann-Cathrine Engwall är navelskåderi.
I ett mejl skriver hon:
"Det är det medicinska och juridiska nätverken som agerar aktivt. Vi är många och har gedigen erfarenhet och kompetens. Vilken utbildning eller jobb de individer har som stöder vårt arbete har spelar ingen som helst roll för sakfrågan om effekterna av lockdowns och hårda restriktioner på folkhälsan och samhällsekonomin."
Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i Region Östergötland försvarar dock restriktionerna och säger att den främsta anledningen till restriktioner nu handlar om att gamla, sköra, immunsvaga och de som inte vaccinerat sig, fortfarande kan få en allvarlig infektion. Samtidigt som man också måste se till att samhällsviktiga funktioner fungerar.
Britt Åkerlind höjer ett varnande finger och säger att restriktioner fortfarande behövs för att skydda svaga, ovaccinerade och säkerställa att viktiga funktioner i samhället kan fungera.
– Pandemin är inte över än, säger hon.
Linköpings kommundirektör Paul Håkansson tycker att restriktionerna fyllt sin roll under pandemin, men förstår om många nu börjar tycka att de är för hårda.
– Kanske inte när det gäller vård, skola och omsorg. Men för näringslivet, restauranger, kultur-och sportarrangemang, säger han.
Han vädrar ett visst hopp om att vi nu ser slutet på pandemin.
– Om några månader kanske covid-19 inte längre är en allmänfarlig sjukdom och då faller alla restriktioner. Pandemilagen, vaccinbevisen och allt som hör till det blir inte längre aktuellt.
Även om han anser att restriktioner varit nödvändiga kan han nu se en trötthet i den kommunala organisationen. Medarbetare är slitna och utvecklings- och förändringsarbetet har hamnat på efterkälken. Det som kan oroa honom nu är hur man på ett bra sätt ska ta sig ur restriktionerna.
– Det gäller att tajma rätt. Vi vill ju ogärna ta bort restriktioner som leder till allvarliga bakslag.
Niklas Borg (M) högst ansvarig politiker i Linköping menar å sin sida att de restriktionerna vi lever med nu – även om de lättat något – mera är anpassade för hur pandemin var tidigare när sjukdomsfallen var allvarligare.
Han ifrågasätter restriktionerna kring exempelvis restauranger och menar att som han förstår är beläggen klena för att det är just där som den allvarligaste smittan sprids mest.
Han resonerar kring att restriktionerna nu mera är anpassade efter ovaccinerade och menar att man kanske skulle gjort än större ansträngningar för att få fler att vaccinera sig.
När restriktioner har stängt vissa arbetsplatser har medarbetare och chefer varit hänvisade till digitala möten.
Även om han i grunden tycker att politiker så lite som möjligt ska ”styra” människors liv så tycker han ändå att regeringen och FHM haft fog för att göra just det med hjälp av restriktioner och krav på vaccinpass.
– Jag tror att det i princip varit nödvändigt att politiken varit inne och styrt eftersom det handlat om att skydda sårbara grupper i samhället.
Linköping har inte lidit ekonomiskt under pandemin, mycket tack vare stora statliga bidrag. Men vad efterdyningarna av pandemin kan kosta och om det kommer statliga medel till det är mera osäkert.
– Vi måste nog räkna med att det kommer att kosta kommunerna en hel del långsiktigt att ta igen de negativa effekterna av pandemin, säger Niklas Borg.