– För till exempel företagare med enskild firma är det svårt, eftersom man inte vet om man har kvar sin kundkrets efter föräldraledigheten. Men det finns olika lösningar i form av digitala hjälpmedel, där man kan ansöka för just den tid som man har inkomstbortfall, säger Niklas Löfgren.
Kvinnliga företagare tar i snitt ut 100 föräldradagar, medan män tar ut 20–30 dagar.
– Det är möjligt att det är skillnad mellan olika företagstyper. Men på något sätt lyckas kvinnorna ta ut ganska mycket mer än männen, vilket talar för att det är möjligt, säger Niklas Löfgren.
Branschorganisationen Företagarna kritiserar försäkringssystemet, bland annat visar deras undersökning att många företagare inte tar ut föräldraledighet alls. De klagar också på att systemet är fyrkantigt.
"Det verkade som om handläggaren inte har stött på en egenföretagare", framgår det i branschens enkätsvar.
– Det är en komplicerad process att räkna ut hur mycket pengar man ska få. Men försäkringen ska också vara komplicerad så att det blir korrekt och för att det ska finnas olika lösningar för så många som möjligt. På så vis blir systemet flexibelt. Vi har särskilda handläggare som är utbildade på att utreda ersättning till egenföretagare. Alla handläggare är kanske inte lika duktiga på just de frågorna, kommenterar Niklas Löfgren.
Har du exempel på förutsättningar som försäkringen ska täcka?– Du kanske arbetar som egen företagare en del av dagen, en annan del är du anställd någonstans, och en del är du sjukskriven på deltid, eller föräldraledig. Och ersättningssystemet är uppbyggt för att kunna fungera för alla de här variationerna.
Löfgren understryker att förändringar av ersättningarna handlar om politik. Branschorganisationens eget förslag om att tillåta egenföretagare att arbeta med föräldrapenning ser han som problematisk.
Hur ska man göra om man tar telefonsamtal, eller arbetar med firman under föräldraledigheten?– Om man jobbar samtidigt så har man ju inte ett inkomstbortfall. Då måste man i så fall redovisa den tid som man arbetar. Därför försöker vi att erbjuda olika e-tjänster där man så smidigt som möjligt ska kunna redovisa det. Men jag förstår att det är lite knepigt. Det är svårt att designa ett system. Vad försäkringen bör täcka är en politisk fråga.
Företagarna anser också de är svårt att beräkna framtida inkomster för att ange en sjukpenninggrundande inkomst. Därför föreslår branschen en beräkning baserad på historiska inkomster.
– Det går en utveckling åt det hållet. Månadsvisa arbetsgivardeklarationer har införts. Det kommer att fungera framöver. Det är inte bara lönen som ligger till grund för ersättningen, det är kapitalinkomster och firmans vinst också. De baseras på året. Samtidigt finns det särskilda regler för uppstartsföretag, med en schablon. Det underlättar eftersom inkomsten kan vara svår att uppskatta.
Om företagaren driver ett aktiebolag är läget annorlunda än om man har enskild firma.
– Då klassas du som anställd av bolaget och ersättningen baseras på det som du tar ut i bolaget.
Niklas Löfgren påpekar att det är möjligt att lämna över vård av barn (vab) till någon annan person. Men Företagarna vill gärna se en lösning där man kan lämna över föräldrapenningen. – Det är svårare. Då måste den personen likställas som förälder. Det är inte säkert att det här problemet löser sig med en förändrad föräldrapenning. Det handlar ju om att föräldrarna ska ha möjlighet att vara mer med sina barn. Om man vill lösa det så kanske man måste tänka väldigt brett och hitta andra kreativa lösningar. Inom lantbruket finns ett avbytarsystem, till exempel.
Hur ser du på Företagarnas idé om ett eget försäkringssystem?– Det är inte möjligt att gå ur systemet som det är i dag. Skulle man ändra på det så pratar vi om en helt ny modell där alla inte är med. Sverige har över 100 års erfarenhet av socialförsäkring och det skulle i så fall kräva en stor politisk diskussion.