Benniet Henricson arbetade tidigare som utredare av grova brott i Linköping och var bland annat inblandad i utredningen om polismorden i Malexander. I ett tidigt skede efter dubbelmordet på Åsgatan kopplades han in i utredningen och efter ett halvår blev han utsedd till spaningsledare – en befattning han hade i drygt fem år.
Trodde du att dubbelmordet skulle klaras upp?
– När jag jobbade med ärendet så var jag tvungen att intala mig själv att vi skulle lösa det här. Annars får man ingen motivation. Men när åren har gått har jag tänkt att det här blir nog ouppklarat. Antingen har jag tänkt att gärningsmannen inte är i livet eller att han har dragit till en annan världsdel.
Benniet Henricson säger dock att han började hoppas på en lösning när polisen gick ut med att man skulle försöka kombinera dna-teknik med släktforskning.
– När man kom med uppgiften om att man kunde släktforska tänkte jag att det är sista halmstrået. Men att det skulle få ett sådant utslag är överraskande. Jag hoppas att man innan man grep den här personen hade så pass mycket information att man vet att det är rätt person.
Benniet Henricson säger att han hoppas att polisen säkrade den misstänkte mannens dna-profil innan han greps. Detta för att jämföra med den dna-profil som säkrades på mordvapnet, en butterflykniv.
– Man bör ha haft en inre spaning på den här personen.
Om du hade varit ansvarig hade du försökt att få fram mannens dna?
– Jag jämför när Anna Lindh mördades. Man grep fel person innan man grep den skyldige. När den rätte gärningsmannen greps visste man till 100 procent att det var rätt person.
Vad känner du nu när en misstänkt för dubbelmordet sitter frihetsberövad?
– Jag vet inte, jag är mest nyfiken på vem det är. Jag har hela tiden varit 100 procent säker på att gärningsmannen var i 20-årsåldern. Anna-Lena Svenson sa två saker innan hon fördes i väg i ambulans: ”Man i 20-årsåldern, helt oprovocerat”. Jag har pratat med hennes man och han berättade att Anna-Lena var jättesäker på att åldersbestämma folk.
Hur har han undgått polisens upptäckt så länge?
– Om inte vederbörande var kvar i livet eller om han stuckit till ett annat land, så har jag anat att han funnits med i utredningsmaterialet men ändå inte stuckit ut så mycket att vi har topsat honom, säger Benniet Henricson.