Hon meddelade nyligen att hon kandiderar till posten som språkrör för Miljöpartiet efter Isabella Lövin och att hon vill ge partiet en betydligt mer radikal profil.
– Jag är medveten om att det är tuffa politiska prioriteringar att föra fram, men vi kan inte längre blunda för att vi behöver en omställning.
Miljöpartiet befinner sig i ett svagt opinionsläge. Du ser inte att en radikalisering riskerar att skrämma bort väljare?
– Tvärtom. När vi ligger lågt i opinionen måste vi våga sticka ut hakan och hitta tillbaka till våra gröna rötter. Det är precis nu vi måste våga vara tydliga i stället för att smälta in i tapeten.
Rebecka Le Moine är uppväxt på den småländska landsbygden och har sedan barnsben levt nära skog och mark.
– Naturen har gett mig så mycket. Den har varit min lekplats, där har jag kunnat plocka blommor och svamp, fiskat eller bara njutit. Nu är det dags att ge tillbaka.
Det politiska engagemanget väcktes i samband med att hon flyttade till Linköping för att studera biologi. När hon under sina studier lärde sig mer om "de arter vi utrotat och de ekosystem vi förstört" blev hon först chockad. Därefter kom viljan att sprida kunskapen till fler.
– På sikt är det en överlevnadsfråga. Vi klarar oss inte utan naturen.
Hon engagerade sig i flera olika miljöorganisationer, men upplevde inte att dessa frågor prioriterades av de folkvalda och gav sig därför in i politiken. År 2018 kom hon in i riksdagen tack vare personkryss.
Idag är hon riksdagsledamot och partiets talesperson för biologisk mångfald. I många år pendlade hon mellan Linköping och Stockholm, men i somras gick flyttlasset till Norrköping. Att flytta från länet är inte aktuellt för Rebecka Le Moine.
– Det är ju Östergötland jag representerar och då ska jag självklart bo här, så att väljare har möjlighet att ta en kaffe och prata med mig. Det är viktigt för demokratin.
Rebecka Le Moine ser gärna att Miljöpartiet har ett språkrör i regeringen och ett utanför.
– Då kan vi få igenom partiets politik och samtidigt ha örat mot marken, mot gräsrötterna och miljörörelsen.
Tycker du att Miljöpartiet har glömt sina rötter?
– Jag tror att många känner sig, om inte bortglömda, så inte så välrepresenterade. Vi har en stor utmaning i att fånga upp den miljö- och rättviserörelse som finns.