– Här till exempel, 09:43 igår, kom ett larm om en insektsspray som skulle återkallas, säger Roger Karlsson, kvalitetsansvarig på Ica Maxi i Linköping.
Han tar fram telefonen och visar hur det ser ut när ett larm om återkallade varor kommer. Där listas produkterna med namn och bild. Informationen skickas ut till alla anställda som får en notis i mobilen.
Från och med då kan produkten inte säljas då varans streckkod spärras.
– Produkten kan inte gå igenom kassan och de som jobbar på golvet går till hyllan för att hitta varorna.
Därefter påbörjas ett manuellt jobb där varje vara granskas. Många gånger är det bara ett visst antal av en vara som ska återkallas. Det kan vara specifika exemplar som producerats under ett visst datum till exempel.
– Vi plockar bort de felaktiga och släpper sen spärren, säger Johan Vanselius, biträdande handlare på Ica Maxi.
Om man jobbar i en matbutik, eller bara läser Corren i mobilen, så lär man sig snabbt att återkallade varor kan bero på lite vad som helst.
– Allt ifrån metall i köttfärs till felsydda byxor, säger Roger Karlsson.
Var hamnar alla osäljbara varor?
– Vi skickar tillbaka dem till Ica som sedan kasserar dem och skickar till leverantören.
Han upplever att larm om återkallade varor blivit fler – och är positiv över det.
– Det tyder på att vi har ett bra system som fungerar. Ju mer återkallanden man får, desto säkrare kan man vara på att det är bra livsmedel vi äter.
Och Rogers känsla stämmer. 2024 visade sig bli ett rekordår för antal återkallade varor. Det har märkts av hos Livsmedelsverket dit matproducenter vänder sig för att rapportera fel. Fram till den sista oktober hade 63 återkallelser av matvaror lämnats in.
– Om en livsmedelsproducent upptäcker eller har anledning att tro att finns någon sorts hälsofara i ett livsmedel – det kan handla om bakterier, kemiska ämnen, plastbitar eller allergener – då måste de dra tillbaka produkten från grossister och butik, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.
– Men om det har sålts så måste man informera konsumenterna på lämpligt sätt. Ofta blir det så att de lite större företagen lägger ut det på sin webbplats och så får det spridning i media och vi på Livsmedelsverket hjälper till att spegla återkallandet, åtminstone när vi får informationen, vilket vi ofta får.
Hur pass effektivt är systemet? Nås kunderna av informationen?
– Det får bra spridning i media, jag som följer det hela ser att berörd lokal- och riksmedia snappar upp det. Sedan är förstås nästa steg att de som har handlat produkten upptäcker det här, och det är inte så säkert. Samtidigt ska jag väl säga att det är väldigt sällan att det exempelvis finns bakterier överallt i ett helt parti av någonting. Mycket av det som kommer ut är inte nödvändigtvis hälsofarligt.
Enligt Mats Lindblad finns det inte någon särskild vara som återkallas gång på gång, däremot finns det lagstiftade krav på att livsmedelsföretag ska kontrollera produkten på bakterier som Listeria och Salmonella.
– Det gör ju också att det är de bakterier som är vanligast bland återkallandet. Sedan finns det ju en anledningen till att lagstiftningen ser ut så, dels för att de bakterierna är vanligare än andra men också för att Listeria exempelvis är en bakterie som kan medföra allvarliga risker.
Hur mycket får slängas varje år?
– Det handlar förstås om vilket livsmedel det är, vilka volymer som producerats och om det har hunnit sälja slut. Det kommer förmodligen variera från ganska mycket till inte mycket alls.
Konsumentverket har ett annat fokusområde än livsmedel. Deras huvudområden är barnprodukter, leksaker och personlig skyddsutrustning. Det är, vilket också gäller Livsmedelsverket, inte de som återkallar produkterna – det gör företagen själva. Däremot kan de påtala att en produkt bör återkallas när den exempelvis har säkerhetsbrister.
Enligt Christina Celsing, kommunikatör på myndigheten, upplever de inte någon uppåtgående trend när det gäller återkallelser, men hon har en förklaring till varför det kan upplevas som att det blir vanligare. I ett mejl skriver hon att man har arbetat med att göra återkallelserna tydligare på deras hemsida.
"Och på så vis kan fler ärenden ha kommit till mediernas kännedom", skriver hon.