"Ett företag måste tänka på sin ekonomiska hållbarhet och då måste man ha marginaler", säger Anders Björck, ordförande för Företagarna Linköping, som uppmanar företagare att våga höja sina priser.
Knappt hade företagen återhämtat sig från pandemin förrän kriget i Ukraina tog vid. Inflationen har ökat ordentligt det senaste året och även företagens kostnader och priserna på el och drivmedel.
Vi frågade tre profiler inom det lokala näringslivet hur de ser på det kommande året.
Anders Björck är ordförande för Företagarna Linköping.
– Det här året ställer ännu högre krav på kreativitet och att hitta lösningar i sitt företag. Man måste tänka smart och ekonomiskt hållbart.
Hur påverkas företagen?
– För vissa är det väldigt tufft och andra påverkas inte alls lika mycket. Den som driver ett litet bageri drabbas väldigt hårt när vetemjöl är dubbelt så dyrt som tidigare och ugnarna kräver mycket el. Medan den som hyr in sig på en plats i en större lokal kanske bara drabbas indirekt. När kunderna blir mer sparsamma påverkas ju även företagen. Precis som under pandemin så slår kriser olika mot olika branscher.
Han berättar att det under 2022 startades 6-7 procent färre nya företag än föregående år.
– Vi har sett många konkurser de senaste åren och färre nya företag startades 2022. De som funderar på att starta eget företag drar sig för det i kristider. Men företagen är viktiga för välfärden och för hela samhället, 25 procent av skatteintäkterna kommer från småföretagen.
De ökade kostnaderna kan leda till att nyanställningar uteblir, att småföretagare får arbeta mer själva och att marginalerna minskar. Men Anders Björcks har handfasta råd:
– Man måste våga höja sina priser. Många tycker att det känns jobbigt och vågar inte höja priserna. Men ett företag måste tänka på sin ekonomiska hållbarhet och då måste man ha marginaler. Våga ta hjälp om det går dåligt. Inom företagsvärlden är många väldigt hjälpsamma.
Vad kan man som konsument tänka på?
– Många har fått sämre privatekonomi nu, så alla kanske inte har pengar att spendera, men man kan försöka tänka på att gynna de lokala företagen. Om man inte kan konsumera där just nu, så kanske man kan prata positivt om företaget, sprida ordet.
Hur ser du på framtiden?
– Det kommer att bli bättre. Vi har haft kriser förut som vi har överlevt. Det gäller att hitta vägar så man orkar i sin verksamhet. Om man bara tar sig igenom det här kan det bli jättebra.
"Tillströmningen av idéer från den akademiska världen fortsätter, så ser vi en vikande tillströmning av idéer utanför akademin", säger Catharina Sandberg, vd för företagsinkubatorn Lead.
Catharina Sandberg är vd för företagsinkubatorn Lead.
– Vi ser att det är färre som vågar testa sina idéer när priserna stiger och det är räntehöjningar och inflation.
Hon berättar att Lead har ett inflöde av ungefär 80-100 idéer varje år. Ungefär hälften kommer ifrån den akademiska världen, främst från Linköpings universitet. Många idéer har sitt ursprung i forskningen där forskaren, ofta tillsammans med någon får stöd i att kommersialisera sin idé, men det kan också vara studenter med idéer som de vill försöka bygga vidare på.
– Man kanske har ett fast jobb på ett större företag och tar tjänstledigt någon dag i veckan för att förverkliga sin idé. Men när tiderna blir sämre, så håller man hårt i sitt fasta jobb. Så medan tillströmningen av idéer från den akademiska världen fortsätter, så ser vi en vikande tillströmning av idéer utanför akademin.
Av idéerna är det ungefär 10-15 som går vidare till företagsinkubatorn. Hur länge de stannar varierar, men 3-5 år är vanligt.
– Sen är det med guldsko vi sparkar ut dem. När de klarar sig själva, har egna betalande kunder och en fungerande ledning och styrelse så ska de inte vara kvar på Lead utan lämna plats år nya idéer, men det är så klart med lite separationsångest.
För större företag påverkar personal- och materialtillgång, men för en företagsinkubator som Lead är det värre att marknaden är osäker, med krig och inflation som leder till räntehöjningar och stigande priser.
– Vi som företagsinkubator ser att de tidiga investerarna börjar bli mer försiktiga. Man väntar med att investera i nya startup-bolag utan ser till att ha möjlighet att fortsätta stötta de bolag man redan investerat i. Det kapital som finns vill man dock gärna investera i hållbara bolag, med ny avancerad teknik, som man tror kan förändra marknaden framöver och där finns flera av bolagen hos Lead.
"Linköping har en bredd i näringslivet och det innebär en större stabilitet när det finns fler ben att stå på", säger Lena Miranda, vd för Linköpings science park.
Lena Miranda är vd för Linköping Science Park.
– Utifrån det vi vet idag så kommer 2023 och 2024 att bli tuffa år. Men krisen är också kreativitetens moder, många goda idéer har kommit ur svåra tider.
När vissa delar av näringslivet går sämre, påverkas även andra. Som servicenäringen, som bygger på att det finns ett lokalt näringsliv och aktivitet.
Pandemin fick flera verksamheter att gå i konkurs, är fler att vänta?
– Ja, det tror jag. Energifrågan är stor för näringslivet. Småföretag med stor energiförbrukning som får en hög elräkning, hur länge ska de klara sig? Det blir tufft att bedriva verksamhet. Det behövs en bred överenskommelse inom politiken på nationell nivå så att företagen får klara besked och vet hur de ska planera och agera framåt.
Har elkrisen kommit som en chock för företagen?
– Ja, det tror jag absolut. Ingen förutsåg att det skulle bli krig i Europa, och hur detta skulle komma att påverka energiförsörjningen. Vi hade inte tillräcklig beredskap för detta. Den kommande upprustningen av såväl försvaret som totalförsvaret och välfärden – den tror jag kommer gynna alla och det finns möjligheter för försvar och näringsliv att samarbeta i många perspektiv. I Linköping finns FOI, Försvarsmakten, Saab och företag som arbetar mot försvarsindustrin, så det är gynnsamt för oss.
Hon tror att maskinparken inom industrin kommer att åldras, precis som bilmarknaden där det saknas komponenter till nya bilar och man istället får köpa begagnade.
– Många stora företag sitter med stora orderstockar, ordrar som de inte kan leverera på grund av brist på komponenter och material. Detta drabbar främst företag som har produktion och tillverkning, men på sikt också större delar av marknaden. De som arbetar med mjukvaruutveckling har ju ofta någon produkt som hårdvaran ska sättas in i. Om inte produkten finns så minskar efterfrågan även på mjukvaran.
En dyster prognos, men Lena Miranda är ändå hoppfull.
– Vi har klarat tidigare kriser och det tycker jag att man ska komma ihåg. Om man tittar på pandemin så hade Linköping en otrolig förmåga att tänka nytt och ställa om. Där kan man hämta mod och självförtroende. Linköping har en bredd i näringslivet och det innebär en större stabilitet när det finns fler ben att stå på.