Köldmedier används i luftkonditionering, kylar, frysar och värmepumpar. Äldre tiders köldmedier utgjorde ett hot mot ozonlagret. Nu för tiden är problemet i stället att de är kraftiga växthusgaser. De värsta har flera tusen gånger större påverkan på klimatet än koldioxid.
Ungefär två procent av de växthusgaser som släpps ut inom EU kommer från köldmedier. Därför finns det en förordning som styr hur de mest klimatpåverkande köldmedierna ska fasas ut. Det finns också regler för hur kylanläggningar ska kontrolleras för att minimera läckaget.
I Linköping finns det runt 420 företag som årligen ska kontrollera sina anläggningar och rapportera till miljökontoret. I fjol missade cirka 40 av dem att göra kontrollen. Tio gjorde kontrollen, men missade att lämna in rapporten i tid. För det får de betala en miljösanktionsavgift på 5 000 respektive 1 000 kronor.
– Det brukar ligga på runt 50 företag varje år som får en avgift. Men det är inte samma företag år från år, berättar miljöskyddsinspektör Malin Johansson.
Om ett företag inte kommer in med rapporten trots påstötningar fördubblas avgiften. I sista hand har miljökontoret möjlighet till ett förläggande med hot om vite.
– Men så långt har det aldrig behövt gå, säger Malin Johansson.
Omräknat till koldioxidekvivalenter läckte det 2017 ut cirka 1 500 ton från Linköpingsanläggningarna, enligt företagens rapporter. Som jämförelse ligger medelsvenskens konsumtionsbaserade utsläpp på cirka 10 ton per person och år, enligt Naturvårdsverket.