"Det är ungefär som julfirandet i Sverige. Folk samlas, äter mat och delar ut presenter", säger Ibrahim Kasim om den muslimska högtiden Eid Al-fitr.
För drygt tre veckor sedan, mer specifikt den 1 april 2022, började den muslimska fastemånaden Ramadan. Många muslimer världen runt fastar från soluppgång till solnedgång i en månad. Fastemånaden brukar avslutas med en större fest, kallad Eid Al-fitr, som betyder den fastebrytande festen.
Googlar man på när denna högtid infaller får man inget definitivt svar. Högtiden beräknas infalla måndagen den 2 eller tisdagen den 3 maj. Detta beror på att man inom islam följer en månkalender, det vill säga att en månad beräknas från tidpunkten då nymånen första gången visar sig fram till nästa nytändning. Åsikter om att nymånen har skådats en viss dag eller inte kan skiljas och därmed datumet då högtiden firas.
I Linköping, liksom flera andra städer i Sverige, brukar muslimska samfund och föreningar fira högtiden. Firandet brukar inledas med morgonböner. Familj, vänner och släkt samlas, presenter delas ut till barn och det lagas en hel del mat.
I år kan dock den årliga festen, som brukar hållas av den shiamuslimska föreningen Religion och Kulturhus i Linköping, ställas in. Detta meddelar ordföranden Ibrahim Kasim.
Ibrahim Kasim, ordförande på föreningen Relion och Kulturhus i Linköping, tar initiativet att ställa in all form av firande för att sörja koranbränningen.
Varför vill ni ställa in firandet?
– Vi har inte bestämt till 100 procent än, men vi är villiga att göra det. Vi har även varit i kontakt med andra föreningar i andra städer i Sverige och föreslagit att ställa in firandet.
– Det är ett sätt för oss att visa vår sorg efter påskhelgens upplopp. Högtider förknippas med glädje, men sedan den 14 april har vi varit ledsna. Vi, som muslimer, känner oss kränkta när ett sådant skeende tillåts, säger Ibrahim Kasim.
På skärtorsdagen uppstod våldsamma upplopp i Linköping och Norrköping, efter att den islamfientliga politikern Rasmus Paludan fått tillåtelse att under en demonstration bränna Koranen. Polisen attackerades med stenar och polisbilar sattes i brand.
För vad vill ni visa sorg – för koranbränningen eller för reaktionerna som följde?
– Både och. Hela situationen var sorglig. Det som skedde skadade alla.
Kasim menar att muslimer har funnits i Sverige sedan många år, men att man måste ifrågasätta varför sådant händer just nu.
– Nu bränner de koranen, näst blir det att bränna muslimer. Det är ju bara att läsa historia, säger Kasim ledsamt.
Med att inte fira vill den muslimska föreningen skicka ett tydligt budskap till det svenska folket och till svenska politiker.
– Vi vill sörja, men det är också en protest, en fredlig protest, kommenterar Kasim om agerandet.