Anna Trapella överklagade sin dotters skolplacering. Placeringen har sedan Àndrats, men Anna Àr fortsatt kritisk mot kommunens metod som drabbar fler barn Àn hennes, menar hon.
â Kommunen kallar sin metod för âdet fria skolvaletâ men det Ă€r inget fritt val. Det Ă€r ett fritt önskemĂ„l men inget fritt val, sĂ€ger Anna Trapella, en av de mĂ„nga förĂ€ldrar som överklagat kommunens beslut om var hennes barn ska gĂ„ i skolan.
Maria, som ocksÄ överklagat sitt barns placering (men inte medverkar med sitt rÀtta namn av hÀnsyn till sitt barn) anser att Linköpings kommun bryter mot barnkonventionen som blev lag i januari 2020.
â Det hĂ€r Ă€r en större frĂ„ga Ă€n att det nu drabbar vĂ„rt barn. Det Ă€r en frĂ„ga om hur barn blir behandlade. Barnkonventionen krĂ€ver att man ser till barnets bĂ€sta. Den hĂ€r metoden Ă€r inte bĂ€st för barn, sĂ€ger Maria.
För andra Ă„ret i rad tillĂ€mpar Linköpings kommun en metod för urval till förskoleklass och Ă„rskurs sju enligt relativ nĂ€rhet. Ingen elev Ă€r lĂ€ngre garanterad en plats pĂ„ en viss skola i nĂ€rheten av hemmet. IstĂ€llet mĂ„ste alla vĂ„rdnadshavare lĂ€mna en ansökan, âönskemĂ„l om skolaâ för sitt barn. Vem som antas var beror pĂ„ var man bor, hur mĂ„nga andra som sökt till samma skolor som man sjĂ€lv, och var andra sökande bor.
Datasystemet rÀknar pÄ varje elevs geografiska avstÄnd till skolor som eleven sökt till eller bor nÀra. NÀr antagningspusslet faller ut stÄr det klart vilka som fÄtt vinstlotter och vilka som drabbats av systemets inbyggda problem. Förra Äret fick 76 procent av eleverna sitt förstahandsval. Ett 70-tal familjer, eller cirka tvÄ procent av alla sökande, överklagade sina placeringsbeslut. I Är har 46 hushÄll klagat.
Anna Trapella Àr en av de som överklagat i Är. Vid tiden för skolvalet i mars bodde hon i VÄrdsberg men höll pÄ att separera och stod i begrepp att flytta. Hon informerade utbildningsförvaltningen om att dottern skulle komma att bo i Ekholmen, familjen vÀntade pÄ att fÄ en specifik lÀgenhet och folkbokföringsadress.
â Men de svarade att hennes ansökan skulle behandlas utifrĂ„n den adress dĂ€r hon bodde nĂ€r hon lĂ€mnade in den. SĂ„ dĂ€rför blev hon placerad pĂ„ Linghemsskolan, sĂ€ger Anna Trapella.
Placeringen pÄ Linghemsskolan innebar att dottern mÄste resa med buss och pendel till skolan cirka 40 minuter enkel vÀg. Vid vÄrt första intervjutillfÀlle vÀntade Anna Trapella pÄ besked om omvalet, tvÄ mÄnader efter att överklagan lÀmnades in. Anna berÀttade hur dottern dagen innan kommit hem och varit ledsen.
â Hennes klasskompisar hade varit pĂ„ sina blivande skolor och hĂ€lsat pĂ„ sina nya klasskompisar. Min flicka vet inte ens vilken skola hon hamnar pĂ„, sa Anna Trapella.
Malla och Adam Solheim som bor utanför Askeby vet var deras pojke hamnar i förskoleklass â och det Ă€r deras anledning till överklagan. PĂ„ den förskola i Askeby dĂ€r sonen gĂ„r ska nio barn vidare till förskoleklass. Mallas och Adams pojke Ă€r det enda av barnen som inte fĂ„tt en plats pĂ„ Askeby skola.
â Kommunens datasystem mĂ€ter hans skolvĂ€g via en grusvĂ€g som inte anvĂ€nds för biltrafik under vinterhalvĂ„ret. NĂ€r vi har klagat svarar de att de rĂ€knar bĂ„de gĂ„ng- och biltrafik, sĂ€ger Malla Solheim som undrar: Ska sonen gĂ„ av bilen och gĂ„ en del av strĂ€ckan?
Dessutom brister kommunens argumentation, anser Solheims. NÀr rÀkningen görs mellan hemmet och Bankekind rÀknas bÄde kör- och gÄngvÀg sÄ att den skolan blir nÀrmast. NÀr rÀkningen görs mellan hemmet och Askeby rÀknas gÄngvÀg inte med.
Att hantera kommunikationen med kommunen och begÀra ut uppgifter och sköta överklagandet, samtidigt som barnet mÄste peppas, har tagit mycket energi av familjen beskriver Adam och Malla Solheim.
Malla och Adam Solheim vĂ€nder sig mot att kommunens system tillĂ„ter att ett barn kan exkluderas frĂ„n en grupp kompisar. Ăven de lyfter frĂ„gan om barnkonventionen. Punkt tre i konventionen krĂ€ver att alla beslut som rör barn, ska fattas utifrĂ„n vad som bedöms vara barnets bĂ€sta. Sveriges lag har Ă€ndrats och nu mĂ„ste Linköpings kommun Ă€ndra sin metod, anser de.
â Vi tror att skolgĂ„ngen i Bankekind kan bli bra för vĂ„rt barn. Men nu fĂ„r vi barn pĂ„ skolor och fritids pĂ„ olika hĂ„ll dĂ€r vi mĂ„ste hĂ€mta och lĂ€mna, sĂ€ger Adam.
Maria och hennes man överklagade skolplaceringen för att deras dotter hamnade pĂ„ en skola tvĂ€rs över stan med en restid pĂ„ 50-60 minuter enkel vĂ€g. I kommunens information om skolvalet stĂ„r det: âNi kan önska upp till sju skolor.â Maria anser att det ska stĂ„ âmĂ„ste", inte âkan". Hennes dotter sökte fem skolor.
â Vi gick pĂ„ alla öppet hus som vi kunde. VĂ„rt barn valde sedan fem skolor utifrĂ„n den information som skolorna gav, och hur hon som person kĂ€nde att hon skulle passa att vara elev pĂ„ skolorna. Det Ă€r vĂ€l det som Ă€r det âfria skolvaletâ, eller hur? sĂ€ger Maria.
Dottern blev dock utslagen pÄ skola efter skola av andra sökande som enligt systemets sÀtt att rÀkna hade förtur. Hon fick inget av sina fem val. I omvalet kom beskedet: Placeringen ska kvarstÄ. Efter att omvalet genomförts meddelade utbildningsförvaltningen dock att platser fanns pÄ en skola nÄgot nÀrmare hemmet. Familjen tackade ja till erbjudandet trots att det inte var en av de skolor som funnits med bland deras önskemÄl.
Adam och Malla Solheim Àr kritiska till att ett barn, i det hÀr fallet deras eget, kan bli exkluderat i skolplaceringen. Av förskolegruppens nio barn fÄr Ätta börja i samma skolklass, men deras pojke ska till en annan skola.
Maria, Anna Trapella, och Malla och Adam Solheim kritiserar att Linköpings kommuns system för skolplacering saknar möjlighet att korrigera grova felaktigheter som drabbar enskilda barn. Ingen av dem krÀver att alla barn ska komma in pÄ sitt förstahandsval. Men utifrÄn barnkonventionens krav mÄste systemet Àndras, anser de.
â Kommunen mĂ„ste kunna jobba mer med sitt material innan de lĂ€mnar ut besked om allas antagning. Man mĂ„ste kunna gĂ„ in i systemet i samband med antagningen och se vilka utfall som blivit helt fel, och plocka om bland de mest tokiga resultaten, sĂ€ger Maria.
Hon kritiserar ocksÄ att antagningsbesked skickas ut digitalt dagtid sÄ att vissa förÀldrar under skoldagen kan kontakta sina barn och berÀtta var de kommit in. Det skapar stress och oro nÀr sexorna börjar jÀmföra och ska hantera ett positivt eller negativt besked under pÄgÄende skoldag, menar hon.
De tre hushÄllen framhÄller att skolplaceringssystemet inbjuder till fusk. De sÀger att de hade kunnat folkbokföra sina barn pÄ andra adresser, i Àgda bostÀder eller hos slÀktingar, och dÀrmed strategiskt kunnat pÄverka barnens möjligheter att bli antagna till skolor de rankat högt i sina ansökningar.
â Jag vill inte vara sĂ„n, jag vill inte vara en fuskare. Men man gĂ„r ju sönder fullstĂ€ndigt nĂ€r man ser att barnen far sĂ„ illa som de gör av den hĂ€r metoden som kommunen har valt, sĂ€ger Anna Trapella.