Ja, här sitter jag och pinkar.
Medan kollegor granskar makten granskar jag toaletter. Olika falla ödets lotter, kan man säga. Jag är dock rätt kvinna för jobbet. Lukten är mitt mest utvecklade sinne och inte ens en svag pinkodör undgår min näsa.
Sveriges skoltoaletter är så äckliga att många elever håller sig hela dagen, enligt Lilla Aktuellt. Är det så? Jag åker till Malmslättsskolan för att provpinka och prata med elever. Här delar 614 elever på 53 toaletter. De städas varje dag.
Nu för tiden kommer man inte in på en skola hur som helst, det är ingen allmän plats, men biträdande rektor Karin Jansson Bredin är en vänligt sinnad själ som låter mig komma in i Malmslättsskolan för att fullfölja toalettuppdraget.
I den här skolan, liksom på de flesta andra, är toalettfrågan (och skolmaten) ständigt på agendan när lågstadiets elevråd träffar Karin Jansson Bredin. Så också i dag, när vi får vara med.
Det har blivit klart bättre på senaste tiden, enas eleverna om. Men det finns fortfarande toaletter där de vänder i dörren för att de är äckliga.
– En del kissar på sittringen eller struntar i att spola. Andra stänger inte av kranen eller slänger pappershanddukar på golvet. Det kan vara blött och lerigt på golvet, för en del går in med skorna där. Ibland är det bajsrester i toaletterna också, det är jätteäckligt, är den samlade bilden.
Linus, Ingrid, Amanda och Milla blir våra ciceroner när toaletterna ska granskas. Vi inspekterar 28 stycken runt klockan 9. De är inte städade sedan någon gång dagen före. De allra flesta är fräscha, tio kunde vara fräschare tycker eleverna, två är riktigt äckliga. Mycket pink på kanten på den ena, bajsrester i den andra.
Eleverna vill ge underkänt om det ligger en pappershandduk på golvet, men i övrigt är fräscht. Det håller jag inte med om. Jag skulle ge 24 av de 28 toaletterna klart godkänt.
Det äckliga verkar ha mer med elevernas beteende än städningen att göra, håller ni med om det?
– Ja, många verkar strunta i hur de gör på toa bara för att det är en skoltoalett, säger Ingrid Garnemark i trean. Jag försöker tänka att jag är hemma och då vill man lämna toaletten så att den ser bra ut.
Tror ni någon använder toalettborstarna som står på golvet?
– Nää, säger de med en mun. Men det vore bra om alla tittar hur det ser ut i toaletten när de är klara.
På vägen därifrån dyker egna skoltoalettsminnen upp. I låg- och mellanstadiet fanns det inte ens riktiga väggar mellan toalettbåsen. Det var öppet upptill och nedtill. Stod man på toalettstolen kunde man se dem som var i båsen bredvid. Det hördes väldigt tydligt vilken typ av behov som uträttades. Malmslättsskolans toaletter är himmelriket i jämförelse.
Kanske handlar hela toalettfrågan om att vi, barn men också många vuxna, beter oss annorlunda när vi går på en ”allmän” toalett än när vi är hemma. Jag har sett få superfräscha allmänna toaletter, oavsett om det handlar om skolor eller arbetsplatser.
Däremot är det stor skillnad på herr- och damtoaletter där sådana finns. Är det lång kö till damernas brukar jag ta ett djupt andetag, hålla andan och smita in på herrarnas. Där stinker det alltid. Pinklukten skulle försvinna om alla satt ned och kissade. Då slapp vi småstänken som fastnar på och utanför kakelringen. Efter att ha skrivit krönikor i ämnet vet jag dock att många män likställer sittkissande med kastration, hela manligheten tycks sitta i ståpinkandet. Men om man lärde småpojkar att göra det, redan från start . . .
I Karin Janssons Bredins förra skolan hölls toalettlektioner med sexåringarna. Kanske är det en lösning. ”Vett och etikett – på vår toalett”.
Å andra sidan, hur mycket uppfostran ska vi egentligen begära av en redan överhopad lärarkår?
Nej ni, nu får det väl ändå vara nog. Det är föräldrarnas ansvar att lära sina ungar bete sig som folk på muggen!
På måndag införs ett nytt sätt att anmäla skolsmuts - läs mer här.