I dagarna tre hålls en nationell Barnahuskonferens på Konsert & kongress. En av måndagens programpunkter var en presentation av Anna Nelson på Barnahus och Lotta Lindgren på BUP Elefanten om ett nytt sätt att arbeta. Kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel (KIBB) är en metod som utvecklats av Melissa Runyon i New Jersey. Målgruppen är barn mellan tre och sju år och en mycket viktig faktor är att den förälder som utövat våld medger detta.
I behandlingen träffar två behandlare både barnet och föräldern, var för sig och sen tillsammans, en gång i veckan. Barnet får berätta om sina upplevelser, kanske visa med dockor eller rita. Barnet får också träna på att uttrycka känslor. Man kan leka känslocharader: turas om att gestalta en känsla och så ska den andra gissa vilken det är. Bakgrunden är att misshandlade barn ofta inte fått lära sig om känslor, de kanske bara känner till ilska.
Föräldern å sin sida får för det första skriva på ett kontrakt om att inte använda våld under behandlingens gång.
– Det är sen mycket viktigt att föräldern ger barnet tillstånd att berätta om vad som hänt, säger Lotta Lundgren, psykoterapeut.
Så får även föräldern beskriva vad som hänt, och framför allt ta ansvar för det. Ingen skuld ska ligga på barnet, allt är förälderns ansvar.
Föräldern får öva på att känna igen sin frustration och ilska och hitta andra sätt att hantera den än genom våld.
Barn och förälder får också lära sig att praktisera beröm.
– En sådan liten sak kan göra stor skillnad, berättar Anna Nelson, socionom.
Tillsammans gör så förälder och barn upp en trygghetsplan. Vad ska föräldern göra när ilskan kommer? Vad gör barnet om hon/han blir rädd? Det kan vara bra att ta en liten paus från varandra, för att sedan mötas igen. Behandlarna följer upp hur det går och övar en bit i taget.